Sweden
Logga in

Så påverkas ditt företag av EU:s nya hållbarhetsregler

Publicerad onsdag 10 april 2024 08:00Betallösningar, Finansiering, Fakturering

Har du koll på EU:s nya direktiv om hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)? Rapporteringen blir mer omfattande och krävande, men arbetet kan också bli en möjlighet för företaget. Vad gäller för ditt företag – och hur ska du förbereda dig? Sveas expert, Caroline Collin, ger dig grunderna.

– Den korta förklaringen till varför CSRD införs är att motverka greenwashing och främja hållbar utveckling på riktigt. Direktivet är en del av EU:s gröna giv där målet är att göra unionen klimatneutral till 2050 genom att ställa om till en modern, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, säger Caroline Collin, Sustainability Manager på Svea.

Bestämmelserna i CSRD har ännu inte trätt i kraft i Sverige, men processen pågår. Om en majoritet röstar för regeringens nyligen framlagda proposition kommer de nya reglerna införlivas i svensk lag 1 juli 2024. Det är därför hög tid att förbereda sig inför att möta de nya kraven. Här är några av de viktigaste punkterna:

  • Omfattande rapportering. Berörda företag får ett tvingande krav att rapportera om hållbarhetsfrågor som miljöpåverkan, socialt ansvar och styrning.
  • Ökad transparens. Företagen måste ge detaljerad information om hur verksamheten påverkar miljön och samhället, och hur hållbarhetsrisker hanteras. Detta kan kräva nya system för datainsamling och intern rapportering.
  • Dubbel väsentlighetsanalys. Krav på en analys som tar hänsyn både till företagets påverkan på samhället och miljön, och företagets egen utsatthet. Analysen ska omfatta miljö, sociala frågor och bolagsstyrningsfaktorer.
  • Följ standard. CSRD kräver att redovisningen görs enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS). En viktig anledning till detta är att det ska bli enklare att jämföra hållbarhetsredovisningar.
  • Extern Revision. Oberoende extern granskning blir ett krav för att verifiera informationens noggrannhet.
  • Kostnader. Att följa CSRD kan betyda nya kostnader för företag, till exempel för att utveckla och införa system för datainsamling, utbildning av personal och extern revision. Företagen behöver planera och budgetera för detta.
Caroline Collin
Direktivet är en del av EU:s gröna giv där målet är att göra unionen klimatneutral till 2050.

Vilka företag berörs – och när?

Som lagförslaget ser ut ska reglerna börja gälla successivt för företag av olika storlek. Först ut är koncerner eller PIE-företag* med över 500 anställda. De ska börja rapportera enligt CSRD det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

Nästa grupp som berörs är andra stora företag och koncerner med mer än 250 anställda, en nettoomsättning över 550 mkr eller en balansomslutning över 280 mkr, där rapporteringskravet gäller för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

För små och medelstora börsnoterade företag, inklusive små och icke-komplexa institut samt captivebolag, ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

Den sista gruppen som berörs är vissa dotterföretag och filialer med ett moderföretag i tredjeland som ska tillämpa de nya bestämmelserna första gången efter det räkenskapsår som inleds efter utgången av 2027.

Hur lång tid tar arbetet att redovisa enligt ESRS?

– Det beror självklart på verksamheten och bolagets storlek, men också hur mycket hållbarhetsarbete man har gjort tidigare, säger Caroline Collin.
 
För det första behöver man skapa förståelse för CSRD som helhet och tolka hur och när de nya lagkraven påverkar ens bolag. Sen är det primärt grovjobbet som tar tid: Att göra en dubbel väsentlighetsanalys, identifiera väsentliga KPI:er och säkra att man har rätt processer och metoder i sitt arbetssätt. När väl detta är på plats ska förhoppningsvis själva rapporteringsbiten gå smidigt.

Behöver man ta extern hjälp eller klarar man det själv i ett litet till medelstort företag?

– Väsentlighetsanalysen kommer visa vilka kompetenser som krävs och om man klarar av arbetet själv eller inte. Det kan även vara relevant att ta in extern hjälp redan i arbetet med att tolka lagkraven och genomföra själva väsentlighetsanalysen. Det beror på vilken kompetens och vilket engagemang som finns internt och även på bolagets storlek.

Vad kan man som företag tjäna på den här omfattande rapporteringen?

En viktig tanke bakom CSRD är att hjälpa företag att hitta möjligheter inom hållbarhetsområdet. Arbetet som läggs ner kan användas för en mer omfattande hållbarhetsresa. Det kan bli en konkurrensfördel.

– Den dubbla väsentlighetsanalysen kommer att guida företaget att göra insatser som skapar skillnad och bidrar till en mer långsiktig omställning. Att regelverket också kräver att man analyserar både risker och möjligheter inom ESG** kommer hjälpa företag att hitta nya möjligheter inom affärs- och produktutveckling, säger Caroline Collin.

* PIE står för Public Interest Entities – företag av allmänt intresse såsom vissa försäkringsbolag, kreditinstitut och börsnoterade bolag.
** ESG står för environmental, social and governance, det vill säga miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.

Fakta: EU:s gröna giv

EU:s gröna giv är ett omfattande åtgärdspaket för att göra EU:s ekonomi hållbar och klimatneutral. Ett första delmål är att minska utsläppen med minst 55 % till 2030 jämfört med 1990. Därefter är målet att nå klimatneutralitet i unionen år 2050.

Den gröna given omfattar bland annat åtgärder för ren energi, hållbar industri och byggsektor, koldioxidneutrala transporter och biodiversitet.

Mer intressant läsning

Oförändrad ränta ger hopp bland Sveriges e-handlare

Efter ett dystert 2023 ser svenska e-handlare ljusare på 2024. Det visar Svea Banks undersökning E-handelsläget, besvarad av 514 svenska e-handlare. Tre av fyra tror på tillväxt under årets första kvartal. Endast fem procent förutspår negativ tillväxt, vilket närmast är en halvering från samma period föregående år.

Konjunkturen: Företagare kan börja hoppas på vändning

Svensk ekonomi ser ut att stå inför en vändning uppåt, vilket gynnar alla som driver företag. Men bilden är inte entydig.

Varannan svensk föredrar självbetjäningskassa

Digitalisering, pandemin och e-handelns framfart har förändrat konsumenters vanor och beteenden. Nya krav ställs nu på betalsätten i fysisk butik. Närmare varannan svensk, 49 procent, uppger att de föredrar att betala i en självbetjäningskassa. Men trots rekordhög popularitet bland kunder erbjuder bara en bråkdel av fysisk handel självscanning som betalsätt.