Positiva signaler för svenska företag

1. Fokus på konkurrenskraft

– En makrotrend är att det har blivit ett ökat fokus i politiken på konkurrenskraft. När Sverige var ordförandeland i EU lyfte man fram konkurrenskraftfrågorna, samtidigt som det kom två stora rapporter om EU:s konkurrenskraft som båda pekade på behovet av ökad konkurrenskraft och tillväxt. Efter många år där man har tagit tillväxt inom EU för given har Europa blivit något av en fet katt. Fokus nu är att vi behöver få till företagstillväxt, investeringar och reformer, och trots att vi samtidigt behöver öka till exempel försvarsutgifter så har man ändå lyft in konkurrenskraft och behovet av att Europa växer ekonomiskt.

– Sverige har varit drivande i det här och regeringens retorik är att Sverige är ”open for business” och att man sätter konkurrenskraftfrågorna på agendan. Man har tillsatt en produktivitetskommission som ska lägga fram förslag på vad man kan göra för att öka produktiviteten, vilket ju är nyckeln till ökad konkurrenskraft. 

2. Sverige står stadigt ekonomiskt

– En annan makrotrend är att Sverige har en väldigt god position när det gäller företagsklimat och ekonomi. Kortsiktigt har vi problem med en relativt låg tillväxt, ganska hög arbetslöshet och vikande nyföretagande. Men, om vi tittar på Index of Economic Freedom som tas fram av The Heritage Foundation årligen, så är Sverige världens tolfte friaste ekonomi. Vi ligger högt på viktiga mått som äganderättsskydd, effektivitet i rättsväsendet, välfungerande statliga institutioner, samt relativt högt på näringsfrihet och investeringsmöjligheter. Trenden visar att vi har gått från att ligga på 62 på 100-gradig skala år 1996, till att nu ligga på 78. Det är en stadig uppåtgående kurva. Vi ligger högre än många jämförbara länder i Nord- och Västeuropa och Nordamerika.

– Vi har också starka statsfinanser och har en av världens lägsta statsskulder, på strax över 30 procent. Att vi har varit frugala och betalat av vår statsskuld gör att vi nu kan låna till större investeringar som infrastruktur, kärnkraft och liknande. Att vi inte har problemet med en stor statsskuld är viktigt när ränteläget är oklart. Om räntorna ökar skulle vi följaktligen behöva betala mer för räntorna på statsskulden. 

3. Tullar och export

– Det är mycket tal om tullar i nuläget. I det sammanhanget är Sverige väldigt starkt frihandelsvänligt. Nuvarande regering driver på att Sverige är frihandelsvänligt inom EU och vill ha fler frihandelsavtal. Att Sverige står kvar vid att vara frihandelsvänligt är bra även för småföretag när man börjar att exportera.

– Vilka länder exporterar vi mest till? Om vi tittar på Sveriges varuexport till USA år 2024 var den 187 miljarder kronor. Det kan låta mycket, men det kan jämföras med att Sveriges export till Nederländerna och Polen sammantaget är större än vår export till USA. Lägger du ihop vår export till Norge, Danmark och Finland är den nästan tre gånger större än till USA, 480 miljarder kronor. Lägger man till Tyskland är vi uppe i nästan 700 miljarder. Vår handel och export sker främst till våra närliggande länder. Vi vet inte hur tullarna kommer att bli och osäkerheten om hur tullarna ska hanteras och de här ryckiga beskeden är egentligen ett större problem än tullsatserna i sig. 

4. Minskad regelbörda och högre tröskelvärden

– Det råder en trend i västvärlden att man vill minska regelbördan. Det syns i Sverige också att den nuvarande regeringen har satt fokus på området. Dels med inrättandet av två expertråd – implementeringsrådet och förenklingsrådet – som ska ta fram konkreta förslag, dels att man har gett en stor mängd myndigheter i uppdrag att granska sina regler så att de inte ska belasta företag. Det är inte helt lätt med många byråkratiska hinder på vägen, men att det de facto finns ett fokus på detta är väldigt bra.

– En fråga vi driver är att man skulle kunna öka de lättnadsregler som har införts för företag de senaste decennierna. Man skulle kunna höja tröskelvärdena för lättnadsregler som exempelvis kravet på revisionsplikt för mindre företag och möjligheten till förenklat årsbokslut, så att fler mindre företag blir undantagna från de kraven.

Problemet i dag är att gränsvärdena för när man omfattas av lättnaderna är skrivna i kronor och ören sett till omsättning, vilket gör att de urholkas över tid. De borde snarare uttryckas i inkomstbasbelopp för att inflationssäkra lättnadsreglerna. Det är något vi har fått visst gehör för, men vi jobbar fortsatt vidare med det. 

5. Minskad kostnad för att anställa

– En väldigt konkret punkt som faktiskt är genomförd är att man har sänkt kostnaden för de minsta företagen när de anställer. Det har sedan 2017 funnits en nedsättning av arbetsgivaravgift för soloföretagare när de anställer sina första anställda. Nu har man utökat detta ”växa-stöd” till de första två anställda och höjt lönesumman som nedsättningen omfattar. Även om vi inte gillar termen växa-stöd så är det bra, för det är en stor belastning att gå från att vara soloföretagare till att anställa sina första medarbetare.

Det är i nya och unga företag med upp till fem anställda där det skapas flest nya jobb i Sverige. Vi skulle vilja se att nedsättningen utökas till de första fem anställda, gärna fler, upp till 10 personer, så att alla mikroföretag omfattas. Där har vi sett en positiv riktning från den här regeringen och att det har blivit en liten förbättring, men vi fortsätter jobba för att ha det för ännu fler anställda. 

Fem positiva trender, är du hoppfull?

– Jag är alltid hoppfull! Det som är så kul att jobba på Företagarna och representera företagare, är att hur tjorvigt det än är, så har de alltid en framåtanda – oavsett om det handlar om deras egen bransch, företag eller världsläget. De är i grunden optimister. Det är ju det företagande handlar om, man tar en risk för att man tror att man kan skapa en tjänst eller en produkt och sälja den till någon som ser ett värde i den. Det är en tanke att man kan göra världen bättre genom företagande, det ethoset tar jag med mig i mitt arbete som tjänsteman och företrädare. Man ska lyssna på företagarna, de har ett jäkla driv och optimism.