Betallösningar, Finansiering, Fakturering
Frihandeln lockar i skuggan av tullkaos
29 september 2025
Publicerad onsdag, 08 oktober 2025 11:19 Finansiering, AFT, Ehandel, Banken
Med räntan parkerad på 1,75 procent är det dags att tänka framåt. Om hushållen öppnar plånboken och börjar konsumera skapas nytt momentum för företag som vill växa. Vi har pratat med Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund och Sevki Algan, kreditchef Banking services på Svea Bank, som båda ser möjligheter och tror på ljus i tunneln.
När Riksbanken justerar styrräntan får det genomslag både medialt och i ekonomin. Den nuvarande nivån på 1,75 procent gäller sedan den 23 september 2025. Inflationen har fallit tillbaka från höga nivåer men ligger fortfarande över målet på 2 procent. Frågan är om blir det fler sänkningar eller om Riksbanken nu kommer att avvakta?
– Riksbanken har i princip sänkt färdigt. Räntan kommer sannolikt ligga kvar på den här nivån ända till slutet av 2026, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.
– Om något kan jag tänka mig att man måste höja igen i början av 2027 om tillväxten tar fart.
När kostnaderna för bolån sjunker ökar hushållens köpkraft, vilket gynnar detaljhandel, restauranger och andra konsumentnära branscher. Omvänt kan en högre ränta snabbt minska efterfrågan.
– Det viktiga nu är hur hushållen agerar. Om de vågar eller kan konsumera mer blir det avgörande för företag som säljer direkt till konsument, till exempel inom handeln, säger Ernlund.
Fastighets- och byggsektorn är traditionellt mest räntekänslig eftersom affärsmodellerna bygger på hög belåning. Men Ernlund menar att en mer långsiktig fråga är hur ekonomins struktur förändras.
– En växande del av ekonomin består av immateriella tillgångar som algoritmer och data. Det är en strukturell utmaning eftersom sådana tillgångar är svårare för banker att värdera och ha som säkerhet i sin utlåning till företag.
Trots att styrräntans nivåer får mycket uppmärksamhet så vill Karl Ernlund belysa att många företags problem idag egentligen inte handlar om räntenivåerna.
– Problemet för många företag är inte att de betalar en för hög ränta utan att de inte får lån över huvud taget.
Han berättar att en fjärdedel av Företagarnas medlemmar som gjort investeringar det senaste året upplever att det är svårt att få extern finansiering.
– Att få ett lån alls är viktigare än om styrräntan är 1,75 eller 2 procent.
Samtidigt understryker Sevki Algan, kreditchef Banking services på Svea Bank, att det finns hopp för företag som gått igenom ekonomiskt utmanande perioder.
– Företag som kan presentera en trovärdig och väl underbyggd prognos som visar på en realistisk väg mot stabilitet och tillväxt, har goda möjligheter att få finansiering trots tidigare motgångar. Banker och andra långivare fäster stor vikt vid framtidsutsikterna, säger Sevki Algan och fortsätter:
– En sund och genomarbetad prognos, med tydliga antaganden som bygger på fakta, väger tungt. Att kunna visa att företaget lärt sig av tidigare utmaningar och nu står rustat för att möta framtiden på ett hållbart sätt, skapar förtroende hos finansiärer.
Regeringens höstbudget
Även i regeringens höstbudget märks en tydlig ambition att få fart på hushållens konsumtion och att underlätta för företagen. Företagarnas Karl Ernlund menar att det finns mycket som är bra med budgeten, och lyfter bland annat åtgärder som sänkt elskatt, lättnader i arbetsgivaravgifterna och reformer av 3:12-reglerna.
– Men man bygger inte långsiktig välfärd och goda förutsättningar för företagen med kortsiktig konsumtion, säger Ernlund som menar att fler strukturella reformer behövs:
– Vi saknar mer tillväxtskapande åtgärder, som en sänkning av bolagsskatten eller den statliga inkomstskatten.
För företag som vill rusta sig inför framtida ränteförändringar är Ernlunds råd tydligt:
– Ha en välskött verksamhet och se till att inte vara för högt belånade. Och jämför bankernas lånevillkor.
Sevki Algan poängterar möjligheten att det nu när räntorna har börjat sjunka är läge genomföra de investeringar som krävs för att företaget ska växa.
– Att växa och utvecklas kräver ofta kapital och när kostnaden för lån minskar skapas nya möjligheter, säger han.
Bilder: pressbilder från Riksbanken.se