Nu flyttar vi hem igen

Publicerad tisdag, 23 september 2025 10:59
Geopolitisk oro och växande protektionism får allt fler företag att fundera kring var i världen de ska ha sina fabriker. Synsam har flyttat hem tillverkningen av glasögonbågar från Kina till Östersund – och elcykeltillverkaren Ecoride är tillbaka i Göteborg efter flera år i Kina och Polen.
Att flyttlassen vänder tillbaka till Sverige är inget som förvånar Jan Olhager, professor i strategisk produktionslogistik vid Lunds universitet:
– På det hela taget finns det nu fler skäl till att flytta hem än tidigare, säger han. Inte minst har de geopolitiska riskerna blivit en faktor som får allt större betydelse när företag bestämmer var de ska ha sin tillverkning, säger han.
Jan Olhager har under flera år studerat svenska och nordiska företags flyttmönster, bland annat tillsammans med forskarkollegor vid universitet i Finland och Danmark. De har undersökt varför företag flyttar utomlands (offshoring) samt varför de väljer att flytta tillbaka (backshoring). Forskningsresultaten visar bland annat på stora skillnader före och efter pandemin.
– Före pandemin var lönekostnaden den främsta drivkraften att flytta en verksamhet från Sverige till ett lågkostnadsland. Det fanns egentligen ingen annan anledning att överge Sverige, säger Jan Olhager.
Under perioden 2010–2015 var det fler företag som flyttade ut än som flyttade hem – men därefter har trenden vänt.
– Under pandemin upptäckte företag riskerna med att ha tillverkning långt bort från sin hemmamarknad. Kvalitetsproblem, försenade transporter, lagerbrist och skenande transportkostnader skapade stora problem, säger han.
Men det är inte bara pandemin som har bidragit till att företag väljer att omvärdera sina etableringar i lågkostnadsländer.
– Det är helt klart så att många har undervärderat de dolda kostnaderna som uppstår när du flyttar din tillverkning till ett främmande land.
En erfarenhet hos många företagsledningar är att en utlandsetablering ofta blir dyrare än vad flyttkalkylerna utlovar. Jan Olhager förklarar:
– I längden är kvalitet den främsta drivkraften hos ett tillverkningsföretag. Om utlandsflytten resulterar i en sämre kvalitet får det en rad negativa och kostsamma följdverkningar – och till slut väljer man ofta att flytta hem igen. Det är ett mönster som vi har sett hos flera av de företag som har återvänt.
Vilken är den tydligaste skillnaden mellan hur företag resonerar före och efter pandemin?
– Risken! Före pandemin var risk ett begrepp som inte oroade företagare i någon större utsträckning. I dag är det viktigare än någonsin att ha koll på de risker som det innebär att flytta sin verksamhet från en plats till en annan, säger han.
Det är många företagare som pratar om geopolitiska risker. Hur påverkar de ett eventuellt flyttbeslut?
– Geopolitiska risker har funnits med tidigare, men inte lika tydligt som vi lever med dem i dag. Dessutom har vi en protektionism av sällan skådat slag.
– Det innebär att företag behöver ha nästan hela försörjningskedjan i det land eller den region där man vill verka för att kunna erbjuda ett så attraktivt pris som möjligt till sina kunder. Närheten mellan produktion och produktutveckling är också viktig för många företag, medan långväga transporter blir ett allt mindre attraktivt alternativ, säger Jan Olhager.
Martin Walleräng, vd för den svenska elcykeltillverkaren Ecoride, har färska erfarenheter av att flytta hem verksamheten till Sverige. Företaget etablerade en egen monteringsfabrik i Kina 2012, men 2018 tvingades Ecoride att flytta verksamheten till Polen som en konsekvens av att EU införde kraftiga tullar på elcyklar. För drygt två år sedan fick Ecoride möjlighet att ta över en fabrikslokal i Arendal utanför Göteborg som tidigare tillhört Volvo Trucks, ett erbjudande som resulterade i att elcykeltillverkaren flyttade hem all montering till Sverige.
– Att samla verksamheten under ett tak har skapat en rad fördelar. Allt från produktutveckling till att bygga en gemensam företagskultur har underlättats. Ytterligare en viktig fördel är att vi kommer närmare våra återförsäljare och slutkunder, säger Martin Walleräng.