Från hållbarhet till överlevnad – handeln i en ny klimatverklighet

”Det milda februarivädret påverkar försäljningen av vinterplagg”. ”Ovanligt varmt väder för säsongen hade negativ inverkan på försäljningen.”

I kvartalsrapporterna är formuleringar som dessa inte längre särskilt ovanliga. Flera stora detaljhandelsföretag har uppmärksammat hur klimatförändringar och oförutsägbart väder påverkar deras verksamhet.

Det gäller särskilt säsongsbetonade produkter. Exempelvis har amerikanska Walmart börjat använda väderdata och analyser för att bättre planera lagerhållning och prissättning. I fjol sänkte de priserna på solskyddsmedel tidigare än vanligt i vissa delar av USA, baserat på prognoser om en blötare höst.

Detaljhandelsföretag anpassar alltså i många fall redan sina strategier för att hantera klimatförändringarnas inverkan på säsongsförsäljning. Men det är bara början.

Klimatrisker som sprider sig över gränserna

– Klimatförändringar är inte längre ett framtidshot. De är redan här och påverkar allt från jordbruk till industriproduktion och transportvägar, säger Mikael Allan Mikaelsson, policyexpert på Stockholm Environment Institute.

Han har i flera år arbetat med gränsöverskridande klimatrisker – alltså hur klimatrelaterade händelser i ett land kan få stora effekter i ett annat.

För svenska företag innebär det att klimatkatastrofer i exempelvis Sydostasien eller Latinamerika kan slå hårt mot tillgången på varor, råmaterial och komponenter.

– Många företag är beroende av ett fåtal geografiskt koncentrerade leverantörer. Om skörden slår fel i en av världens ”bread basket”-regioner kan det få oproportionerligt stora effekter globalt, förklarar Mikaelsson.

Han nämner tre sektorer som särskilt sårbara: jordbruket, kritiska mineraler och läkemedelsindustrin – men lägger också stor vikt vid transportinfrastrukturen.

– Vi har sett att torka, översvämningar och vattenbrist slår mot hela logistikkedjan. Och risken underskattas fortfarande kraftigt i många analyser, säger han.

Små företag står utan stöd

Många stora företag har redan börjat anpassa sina system. EU-direktiv som CSRD och CSDDD kräver att stora aktörer rapporterar om både hållbarhet och fysiska klimatrisker. Men mindre företag – däribland många e-handlare – omfattas inte av dessa krav. Det oroar Mikaelsson:

– Små och medelstora företag har ofta varken tillgång till riskdata, expertis eller finansiering för att anpassa sig. Ändå förväntas de klara sig själva när leveranskedjor brister.

Han menar att klimatförändringar inte bara bör ses som en hållbarhetsfråga – utan som en fråga om beredskap.

– Under pandemin rullade vi inte ut vaccin för att skapa jobb, utan för att det handlade om liv och död. Klimatförändringar kräver samma sorts tänk: det här är en säkerhetsfråga.

Att sprida riskerna räcker inte längre

Ett vanligt svar på riskhantering av leveranser har varit att diversifiera. Men Mikael Allan Mikaelsson menar att det inte räcker.

– Till skillnad från geopolitiska hot eller piratverksamhet drabbar klimatförändringar alla samtidigt. Vattenbrist slår både mot jordbruk, mineralutvinning och läkemedelsproduktion, säger han.

En annan strategi är att öka den inhemska produktionen – och det kan finnas goda skäl att ha viss lokal produktion.

– Men om klimatpåverkan slår mot ditt eget land – då är du illa ute på alla fronter, säger han.

Istället behöver företag tänka bredare: inte bara om var produktionen sker, utan hur motståndskraften i hela kedjan ser ut.

– Vi måste bygga robusthet, inte bara omstrukturera.

“Skapa motståndskraftiga leveranskedjor"

Samtidigt återstår mycket att göra på systemnivå. Så länge incitament, finansiering och data saknas, menar han att många företag kommer att stå oförberedda när klimatkrisen eskalerar.

– Vi har länge pratat om hållbarhet som något moraliskt. Nu måste vi prata om det som något materiellt och affärskritiskt.

Mikael Allan Mikaelsson sammanfattar

Hållbarhet gör kedjor starkare
Företag som jobbar med hållbarhet klarade sig bättre under covid-19. Det beror på att de har bättre koll på sina leveranskedjor och är bättre på att hantera risker.

Vi kan inte anpassa oss hur mycket som helst
Företag kan bara skydda sig mot klimatförändringar till en viss gräns. Utan stora insatser för att minska utsläppen blir problemen för stora för att hantera.

Starka kedjor behövs för att lyckas med omställningen
För att klara klimatförändringarna måste vi både minska utsläpp och göra leveranskedjor mer motståndskraftiga. Annars riskerar vi exempelvis att inte få tag på de viktiga mineraler som behövs i den gröna omställningen.

Fakta: Vad är CSRD och CSDDD?

CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive
Innebär att företag redovisar hur deras verksamhet påverkar miljö, sociala faktorer och styrning. Från och med 2024 börjar det gälla stegvis för stora företag, och senare även för vissa små och medelstora företag. En nyckelpunkt är att företag även måste redovisa fysiska klimatrisker – exempelvis hur extrema väderhändelser kan påverka produktion och leveranskedjor.

CSDDD – Corporate Sustainability Due Diligence Directive
Trädde i kraft den 25 juli 2024. EU:s medlemsländer har två år på sig att implementera direktivet i nationell lagstiftning. Innebär att företag blir skyldiga att kartlägga och hantera negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö i sina leveranskedjor. Syftet är att öka transparensen och minska sårbarheten. Omfattar cirka 5 400 företag i EU, varav cirka 500 är svenska bolag. Indirekt kommer många fler företag att påverkas som underleverantörer till de större företagen genom den så kallade supply chain-effekten.