Lån
Digitalt är det nya normala i mäklarbranschen
18 juni 2021
Publicerad tisdag 20 december 2016 02:52Lån
Regelverket kring banksystemet blir allt strängare. Följden blir att banker och finansinstitut stramar åt utlåningen.
Regelverket kring banksystemet blir allt strängare. Följden blir att banker och finansinstitut lånar ut mindre än vad de annars skulle göra.
En annan konsekvens av regelverket är att banker och finansinstitut skjuter över en del av de kostnader som uppstår i samband med regelefterlevnad och höjda kapitalkrav på låntagarna.Dessutom vill regeringen höja skatten för bankerna. Vad är då kapitalkrav? Kortfattat innebär det att banker och finansinstitut måste ha en större andel eget kapital och efterställda lån i förhållande till sin utlåning än tidigare. Med efterställda företagslån menas sådana som har lägre prioritet än annan skuld om banken eller finansinstitutet skulle gå i konkurs eller rekonstrueras.
För stora risker
Det började egentligen redan före finanskrisen 2008. Politiker och tillsynsmyndigheter över hela Europa ansåg att bankerna tog för stora risker i sin utlåning, och satte igång ett regelsystem som fick namnet Basel 1. Så kom Basel II och på det ytterligare skärpta kapitalkrav. I mars 2017 tas nästa steg, med ytterligare höjda krav. Den stora finanskrisen 2008 anses ha startat i samband med kraschen för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i september det året. I själva verket inleddes krisen långt tidigare som en följd av att amerikanska bolåneinstitut lånat ut stora summor till grupper vars återbetalningsförmåga visade sig svagare än de förväntat sig.
"För att undvika sk bail outs när staterna fick gå in och rädda europeiska banker har man skärpt kravet på banker och finansinstitut som nu måste ha större andel eget kapital i förhållande till sin utlåning"
Ökat kapitalkrav
– Jämfört med för fem år sedan, måste vi sätta undan betydligt mer kapital i förhållande till utlåning. Kapital är en begränsad resurs. Om kapitalkravet per utlånad krona fördubblas – då blir ju lånet dyrare, säger han. Det gör det svårare för framförallt företag att låna pengar, särskilt i storbankerna. De har tvingats minska sina riskvägda tillgångar för att möta kraven.
Varför hörs inget ramaskri om detta bland låntagare?
– En del av problemet döljs av att marknadsräntorna har gått i motsatt riktning. Det påslag på räntan som banker och finansinstitut måste göra när de väl lånar ut har accepterats eftersom de läggs ovanpå en historiskt låg marknadsränta, förklarar Carl Symreng.
Ökade räntemarginaler
I själva verket har bankernas räntemarginaler ökat kraftigt efter finanskrisen. Marknadsräntan (som Riksbanken indirekt styr genom reporäntan) kan ses som en bas, och den är negativ för relativt långa löptider. Räntan över den basen blir räntemarginal för den bank som lånar ut pengar. Är utlåningsräntan för bolån 1,6 procent, utgör i princip hela denna nominella ränta marginal. Det är historiskt högt (se tabell här intill).
Ny skatt
I början av november la regeringen dessutom fram ett förslag om en helt ny skatt för bank- och finanssektorn. Det handlar om en extra löneskatt på 15 procent för anställda inom sektorn. Argumentet är att finansiella tjänster i dag är undantagna från moms. Bankföreningen har varnat för att det blir kunderna som i praktiken får betala, och för att 16 000 jobb inom sektorn är hotade. Enligt förslaget ska skatten införas den 1 januari 2018 – om riksdagenröstar ja.
Lån
18 juni 2021
Lån
03 december 2021
Lån
06 mars 2020
Lån
13 maj 2021
Lån
09 december 2020
Lån
25 november 2020
Lån
03 oktober 2019
Lån
26 juli 2018
Lån
18 november 2022
Lån
07 juni 2021