Därför blir det svårare att låna


Regelverket kring banksystemet blir allt strängare. Följden blir att banker och finansinstitut stramar åt utlåningen.

Regelverket kring banksystemet blir allt strängare. Följden blir att banker och finansinstitut lånar ut mindre än vad de annars skulle göra.

En annan konsekvens av regelverket är att banker och finansinstitut skjuter över en del av de kostnader som uppstår i samband med regelefterlevnad och höjda kapitalkrav på låntagarna.Dessutom vill regeringen höja skatten för bankerna. Vad är då kapitalkrav? Kortfattat innebär det att banker och finansinstitut måste ha en större andel eget kapital och efterställda lån i förhållande till sin utlåning än tidigare. Med efterställda lån menas sådana som har lägre prioritet än annan skuld om banken eller finansinstitutet skulle gå i konkurs eller rekonstrueras.

För stora risker
Det började egentligen redan före finanskrisen 2008. Politiker och tillsynsmyndigheter över hela Europa ansåg att bankerna tog för stora risker i sin utlåning, och satte igång ett regelsystem som fick namnet Basel 1. Så kom Basel II och på det ytterligare skärpta kapitalkrav. I mars 2017 tas nästa steg, med ytterligare höjda krav. Den stora finanskrisen 2008 anses ha startat i samband med kraschen för den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i september det året. I själva verket inleddes krisen långt tidigare som en följd av att amerikanska bolåneinstitut lånat ut stora summor till grupper vars återbetalningsförmåga visade sig svagare än de förväntat sig.

Carl SymrengHela länder nära att gå omkull
När sedan europeiska banker och hela länder (läs Grekland) var nära att gå omkull, tvingades flera stater att gå in som ägare i banker för att undvika att de blev insolventa. I dessa så kallade ”bail outs”, då staterna betalade in hundratals miljarder euro, togs pengarna från skattebetalarna. – Det här vill politiker och tillsyns­myndigheter inte göra fler gånger. Därför har de skärpt kraven på banker och finansinstitut att ha större andel eget kapital och efterställda lån i förhållande till sin utlåning. Dessutom har de satt upp regler om att de som har lånat ut pengar till banker via finansmarknaderna ska ta hand om förlusterna själva. Sammantaget gör detta att bankers förmåga att låna ut minskar och att kostnaden för utlåningen stiger. Det förklarar Carl Symreng, som arbetar med kapitaltäckning och kapitalplanering på Svea Ekonomi. Han är en av dem som ser till att Svea Ekonomi lever upp till kraven, och har det kapital som reglerna stipulerar.

"För att undvika sk bail outs när staterna fick gå in och rädda europeiska banker har man skärpt kravet på banker och finansinstitut som nu måste ha större andel eget kapital i förhållande till sin utlåning"

Ökat kapitalkrav
– Jämfört med för fem år sedan, måste vi sätta undan betydligt mer kapital i förhållande till utlåning. Kapital är en begränsad resurs. Om kapitalkravet per utlånad krona fördubblas – då blir ju lånet dyrare, säger han. Det gör det svårare för framförallt företag att låna pengar, särskilt i storbankerna. De har tvingats minska sina riskvägda tillgångar för att möta kraven.

Varför hörs inget ramaskri om detta bland låntagare?
– En del av problemet döljs av att marknadsräntorna har gått i motsatt riktning. Det påslag på räntan som banker och finansinstitut måste göra när de väl lånar ut har accepterats eftersom de läggs ovanpå en historiskt låg marknadsränta, förklarar Carl Symreng.

Ökade räntemarginaler
I själva verket har bankernas räntemarginaler ökat kraftigt efter finanskrisen. Marknadsräntan (som Riksbanken indirekt styr genom reporäntan) kan ses som en bas, och den är negativ för relativt långa löptider. Räntan över den basen blir räntemarginal för den bank som lånar ut pengar. Är utlåningsräntan för bolån 1,6 procent, utgör i princip hela denna nominella ränta marginal. Det är historiskt högt (se tabell här intill).

Ny skatt
I början av november la regeringen dessutom fram ett förslag om en helt ny skatt för bank- och finanssektorn. Det handlar om en extra löneskatt på 15 procent för anställda inom sektorn. Argumentet är att finansiella tjänster i dag är undantagna från moms. Bankföreningen har varnat för att det blir kunderna som i praktiken får betala, och för att 16 000 jobb inom sektorn är hotade. Enligt förslaget ska skatten införas den 1 januari 2018 – om riksdagenröstar ja.

Published in category Låna