Betallösningar, Finansiering, Fakturering
Så påverkas ditt företag av EU:s nya hållbarhetsregler
10 april 2024
Publicerad söndag, 24 november 2019 11:32Fakturering
Digitaliseringen syns nu även i plånboken, som allt mer sällan innehåller kontanter. Vad använder vi i stället och varför är vi svenskar beredda att ersätta sedlar och mynt med knapptryck och musklick?
Sveriges första mynt var gjorda av silver och tillverkades på Olof Skötkonungs tid i slutet av 900-talet. På 1600-talet var vi först i Europa med att trycka sedlar. Men är mynt och sedlar på väg bort ur våra liv? Mycket tyder på det. Riksbanken undersöker regelbundet hur vi svenskar betalade för vårt senaste köp – oavsett belopp och vad som köptes. År 2010 svarade 39 procent att de använde kontanter, 2018 var motsvarande siffra nere i 13 procent.
Samtidigt väljer allt fler butiker att inte längre ta emot kontanter. Orsakerna är bland annat att handlarna vill minska risken för rån, samt att kontanthantering kostar pengar. Sammantaget pekar flera trender mot att Sverige faktiskt kan bli helt kontantlöst redan år 2023.
Varför är Sverige världens mest kontantlösa samhälle (tätt följt av Norge)? Stig Johansson är chefsstrateg på Svea Ekonomi och pekar på flera orsaker:
– Generellt har vi svenskar stor tilltro till ny teknik och till det finansiella systemet. Kontantfritt ligger i handlarnas intressen, och till skillnad från andra länder har vi ingen lagstiftning som tvingar dem att acceptera kontanter. Till detta kommer ett väl fungerande banksystem med bra samarbeten och en hög innovationstakt. Den snabba utbredningen av Mobilt BankID gör sitt till, liksom att betalformen Swish snabbt har blivit så populär.
Idag är runt 70 procent av bankkontoren kontantlösa, över sju miljoner svenskar har Swish och 68 procent av oss använder tjänsten varje månad. Swish har på kort tid seglat upp som ett av landets starkaste varumärken, och ligger nu på fjärde plats efter Ikea, Ica och Volvo, enligt det brittiska undersökningsföretaget Yougov.
– Swish är en finansiell succé som inte bygger på något kontokort och täcker hela konsumentmarknaden. Alla hushåll som har mobiltelefon och bankkonto kan använda Swish. Något liknande finns ingen annanstans.
Stig Johansson menar att Swish snabbt tagit hand om en stor del av varför vi använder kontanter, nämligen att betala varandra, för restaurangnotor, köp av begagnade prylar och mycket annat. Men visst har även Swish sina risker.
Stig JohanssonÖver en halv miljon svenskar anser sig leva i ett "digitalt utanförskap".
– Inom ramen för Swish krävs det teknik, mobilnät, el och att båda banker som berörs av transaktionen är tillgängliga. Om någon del av tekniken ligger nere finns inte heller någon backuplösning.
Även om Swish har vuxit med stormsteg är kortbetalningar fortfarande mycket större om man ser till betalningsvolymer.
Vilka är då vinnarna och förlorarna i det kontantlösa samhället? Stig Johansson varnar för att vi kan stå inför ett nytt klassamhälle, som handlar mer om digitalt utanförskap än om dålig ekonomi.
– Över en halv miljon svenskar anser sig leva i ett ”digitalt utanförskap”, visar undersökningar. Vi inom finanssektorn har ett ansvar att skapa betalningsformer även för dem.
Och att helt avskaffa kontanter tror han inte på.
– Fysiska pengar kommer alltid att behövas, i krissituationer till exempel. Utan ström är det inte många digitala alternativ som funkar i längden.
Vissa individer kan löpa nya risker när pengar och betalningar blir allt för ”enkla” att hantera. Att betala kontant lämnar ett konkret avtryck i form av en tom plånbok, jämfört med klick på köp-knappen.
– Konsumenterna måste även i framtiden kunna känna att de har full kontroll över sin ekonomi och förstå vad de ger sig in i när de väljer till exempel köp på avbetalning eller kredit. Det är ju lättare att förköpa sig när man inte längre använder fysiska pengar. Och det kan vara svårare idag att få en överblick över hur olika säljföretag skickar ut fakturor, i vilka kanaler de kommer, och vad man egentligen har valt, påpekar Stig och framhåller att digitala redskap även kan användas för att ge en bättre överblick av inkomster och utgifter.
Under 1660-talet gavs Europas första sedlar ut av Palmstruchska banken i Stockholm, föregångare till Riksbanken. Orsaken var främst att man gått över till att prägla mynt i koppar i Sverige, men eftersom koppar var mindre värt än silver krävdes stora plåtar för att ersätta små silvermynt. Det största kopparmyntet vägde nästan 20 kilo och var då världens största mynt. Och då framstod sedlar av papper som mer hanterbara. De första sedlarna hade tillverkats i Kina några hundra år tidigare.
Betallösningar, Finansiering, Fakturering
10 april 2024
Fakturering
14 april 2023
Fakturering
30 november 2022
Fakturering
21 november 2022
Fakturering
01 februari 2022
Fakturering
21 september 2021
Fakturering
07 april 2021
Fakturering
17 december 2020
Fakturering
18 februari 2020
Fakturering
25 november 2019