Så får du mer pengar kvar nästa år

Annika Creutzer är något så ovanligt som en privatekonom som står fri från banker och andra institut. Med sin utbildning och erfarenhet – bland annat har hon varit chefredaktör för tidningen Privata Affärer – har hon ett helikopterperspektiv hon gärna delar med sig av.

– Just nu pratas det mycket om räntorna nästa år, om de kommer att höjas och hur det påverkar bolånen. Men det är troligare att det kommer förändringar i ränteavdragen. Det ska man förbereda sig för, säger hon. Därmed inte sagt att ränteavdraget på 30 procent riskerar att försvinna nästa år. Regeringen kan avisera ett förslag när som helst, men det kan bli verkligt först i nästa höstbudget och i så fall börja genomföras vid nästa årsskifte.

Försvinner inte i ett nafs

– Hela ränteavdraget försvinner inte i ett nafs. Jag tror svenska politiker kommer att ta intryck av det danska exemplet, där man minskar avdragsrätten med 1 procentenhet per år, säger Annika Creutzer. Men förbereda sig kan man göra redan nu, när man planerar sin ekonomi för 2018.

– Det minskade avdraget får kanske inte så stor påverkan på bolånen. Men många har blancolån, kreditkortslån och så vidare. Dessa lån har högre ränta och påverkas mer om ränteavdraget minskar, påpekar Annika Creutzer.

Ett sätt att förbereda sig är försöka att räkna ut hur stort ränteavdrag du har totalt, och spara en liten del av det på ett konto. Då har du både anpassat din ekonomi och fått en sparad slant på köpet.

Räkna med stigande räntor

Samtidigt måste man räkna med att räntan kommer att stiga. Nu är alla räntor låga eftersom Riksbankens reporänta är negativ på – 0,5 procent. Det kommer den inte att vara i evighet. Men många bedömare, bland andra statliga Konjunkturinstitutet, räknar med att den ligger kvar där ett helt år till. – Du som funderar på att ta ett nytt stort lån, måste ta höjd för högre ränta. Tidigare har man sagt att nya låntagare bör räkna med en ”normal” ränta på 5-6 procent. Det är kanske att ta i, men räkna med dubbel ränta och minskad avdragsrätt från dagens 30 procent till 25 procent, säger Annika Creutzer.

Skuldkvottak

Andra saker som kan påverka är skuldkvottaket som införs 1 mars 2018. Det innebär att man inte får låna hur mycket som helst i förhållande till sina inkomster. Vissa banker har i praktiken redan börjat neka bolån som överstiger till exempel 500 procent av låntagarens inkomster. Restriktionerna för bolån, amorteringskrav, lånetak och hot om skuldkvottak – har kanske börjat få effekt på bolånemarknaden. I september visade Hemnets statistik att antalet bostadsrätter till salu var det största sedan finanskrisåret 2008. Ett annat tecken är att fastighetsbolaget Wallenstam har meddelat att en fastighet man tänkt sälja som bostadsrättshus i stället ska bli hyreshus. Bostadsrätterna är för svårsålda. Det innebär inte att priserna börjat sjunka – än. Men om så sker kan värdet på din bostad komma att sjunka framöver. Följden kan då bli att ditt låneutrymme sjunker.

Andra orsaker

Dessutom kan ditt låneutrymme minska av andra orsaker. Du kanske går i pension och blir då mindre kreditvärdig - läs även artikeln "Så blir du kreditvärdig" - i och med att inkomsten sjunker. Hur ska man tänka kring det? Här kommer amorteringarna in i bilden. – Om man har långt kvar till pension är det klokt att amortera, eftersom det är en form av sparande. Men det är också bra att spara en slant eftersom det inte är säkert att du får låna om du till exempel måste lägga om taket på huset. Det är en avvägning, säger Annika Creutzer. Om du närmar dig pensionsåldern och inte har så stora lån kanske du ska sluta amortera och spara pengarna som buffert i stället.