Nya bostadsidéer ger hopp till unga

Tufft för unga att få bostad men nya idéer öppnar upp.

Publicerad | Övrigt
Bostadsbristen är skriande i Sveriges större städer och i samband med att en ny högskoletermin drar igång blir situationen närmast hysterisk. Men i krisens spår växer nya boendeformer fram.

Ska sanningen fram är det inte lätt att komma på helt nya boendeformer. Det är fortfarande hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt, till exempel egen villa som är de absolut vanligaste.

Självklart kan dessa boendeformer användas på olika sätt, det vill säga man kan dela bostaden med andra och vara samboende, inneboende eller andrahandshyresgäst. I själva verket mycket vanliga lösningar i bostadsbristens Sverige.

År 2009 infördes boendeformen "ägarlägenhet" i Sverige. Det har inte riktigt slagit rot hos svenska folket, trots att det är mycket vanligt i andra länder.

Till skillnad från bostadsrätt där fastigheten eller radhuslängan ägs av en förening, i vilken de boende äger andelar motsvarande vars och ens lägenhet, innebär ägarlägenhet ett mer direkt ägande av bostaden, medan vissa saker som hiss, trapphus och tak ägs av en samfällighetsförening. Det är Lantmäteriet som beslutar om hur ägarlägenheter får bildas, och det gäller i princip bara nyproduktion eller om tidigare kommersiella lokaler byggs om till bostäder. Just nu håller byggbolaget JM på att bygga nya ägarlägenheter i Uppsala, som ska vara inflyttningsklara 2020.

Helt nya upplåtelseformer är alltså inte vanliga, däremot finns det aktörer som tänker till kring finansieringen av bostadsrätter – alltså hur unga vuxna ska få råd att köpa en bostadsrätt med tanke på att myndigheterna har infört restriktioner som bolånetak och amorteringskrav.

En sådan aktör är Riksbyggen, där Cattis Carlén är bostadspolitisk expert. Hon berättar om två olika sätt som Riksbyggen prövar.

1. Bostadsrättsetta

Fullt utrustad, med kontantinsats på bara 95 000 kronor i en nyproducerad fastighet i Göteborg. Gäller personer som är mellan 18 och 30 år, inte har något annat stadigvarande boende och som tjänar mellan 200 000 och 300 000 kronor om året. Det är inte fråga om någon subvention, utan årsavgiften blir högre och lägenheten kan inte säljas för mer än 95 000 kronor. Men månadsavgiften blir inte högre än 4 748 kronor per månad. Sex lägenheter har lottats ut i ett första försök. Inflyttning sker under 2019.

2. Hyrköp

Riksbyggen har i ett projekt erbjudit sina förturskunder mellan 18 och 35 år att först hyra lägenheter i det befintliga beståndet, med möjlighet att köpa bostaden när som helst inom fem år. Priset blir då det som gällde den dag som avtalet tecknades. Fördelaktigt om bostadspriserna stiger, men inte om de sjunker. En kontakt med banken förmedlas genast så att hyresgästen/den framtida köparen kan lägga upp en sparplan.

Artboard Created with Sketch.
Cattis Carlén
Riksbyggen jobbar med att ta fram nya lösningar för att få ut unga vuxna på bostadsmarknaden.

–      Riksbyggen har under en lång tid arbetat med att ta fram nya lösningar för att unga vuxna lättare ska komma in på bostadsmarknaden. Vi prövar oss fram med de här metoderna och vi kommer att utvärdera noga, säger Cattis Carlén.

Nu väntar ett arbete med att följa upp hur de nya lösningarna fungerar i praktiken.

–      Vi ska dra nytta av alla erfarenheter och funderar också på vad vi nu ska konceptualisera i andra sammanhang, säger Cattis Carlén.

Riksbyggen är inte ensamt om att hitta nya finansieringsmodeller. Även exempelvis Well Fastigheter har tänkt i samma banor och kommit på ett sätt kallat Brf 2.0. Det innebär att bostadsrättsföreningen tar ett lån på 80 procent av lägenhetens värde och köparen betalar 20 procent. Det ger ett mycket lägre pris, men en högre månadsavgift. Haken är att det blir svårt att få ett bolån till insatsen, utan det krävs kontantinsats eller blancolån.

Well Fastigheter har fått både ris och ros för sin innovation. Tillskyndarna ser möjligheter för unga vuxna att skaffa boende, men det finns också fallgropar. Privatekonomen Annika Creutzer ser en stor nackdel:

–      Bostadsrättsföreningen, som tar det största lånet, har inte rätt till ränteavdrag. Det innebär att den här lösningen till slut blir dyrare för alla, säger hon.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det fortfarande är väldigt tufft att ta steget ut på bostadsmarknaden, framförallt i storstäder och särskilt för ungdomar.

Men även i bostadsmörkret finns det ljusglimtar med aktörer som tänker kreativt och ger många hopp om ett eget hem.

Personalbostäder

Ett exempel på några som tänker nytt är Epicenter, SEB Greenhouse och fastighetsbolaget Trede Properties. De köper upp bostadsrättshus och gör om dem till personalbostäder åt it-bolag. Inte som klassiska hotellägenheter utan som bostadsrätter. Ett sätt att få kompetent personal till storstäder där bostadsbristen annars är tuff. Målet är 800 lägenheter om ett år.

Publicerad