Bedrägerierna kan lätt halveras

I dag är det tillåtet för banker och andra företag att utfärda egna id-handlingar. Dessa, liksom körkort, är lätta att förfalska och kan användas för att köpa varor i någon annans namn.
– Tyvärr vill bankerna ha egna id-kort, trots risken att både de själva och deras kunder drabbas av bedrägerier, säger Jan Olsson. Han anser att fler svenska handlare borde erbjuda så kallad SecureCode, en säkerhetsstandard utfärdad av de stora kortföretagen Visa och Mastercard som innebär att du använder Mobilt BankId för att bekräfta internetköp.

– All information om personers och företags kort, kortnummer och cvc-kod är till salu. Uppgifterna är lätta för bedragarna att googla fram på så kallade carding-sidor. SecureCode gör handeln säkrare, säger han. En annan sak som skulle göra e-handeln säkrare vore om alla bankkort var automatiskt spärrade, och att man som kund är tvungen att låsa upp det tillfälligt när man handlar. – Bankerna tvekar om att införa automatiskt låsta kort, eftersom de tror att kunderna då skulle byta bank. Men i andra länder, som Nederländerna och Schweiz, har bankerna samordnat sig. Det har minskat antalet bedrägerier avsevärt, säger Jan Olsson.

Vilka är då de brottslingar som opererar på internet?
Enligt Jan Olsson är det bland andra de som tidigare utförde exempelvis värdetransport- och bankrån. Dessa har minskat, eftersom pengarna från sådana rån numera går att spåra. Men bedrägeribrotten har också blivit en inkörsport till annan typ av brottslighet. – Det är helt enkelt väldigt bekvämt för gärningsmännen att inte behöva se sina offer, istället kan de sitta hemma i soffan med en laptop, säger Jan Olsson.

Exempel på ett mindre lyckat bedrägeribrott
I takt med att polis, finansinstitut och allmänhet hjälps åt med att bekämpa vissa typer av brott, hittar brottslingarna på nya. Men alla är inte framgångsrika. Under sommaren blev det vanligt med en ny typ av bedrägeribrott.

Det gick till så här:
Person A tar ett lån med hjälp av sin telefon och Mobilt BankId. Hen tar emot pengarna och går sedan till polisen för att anmäla telefonen stulen. När första avin om ränta och amortering kommer, säger A att mobilen var stulen och att en bedragare tog lånet. Det är vanligt att A har en medbrottsling och när pengarna hämtas ut övertalas hen att dela med sig till denne andre bedragare. Varför gör han det? Polisen misstänker att spelskulder kan ligga bakom. Bedrägeriet fungerar dock inte som bedragarna tänkt sig. Bankerna har sett igenom upplägget och godkänner inte reklamationerna, eftersom den som har stulit mobilen ju behöver en sexsiffrig kod till det Mobila BankId:t. När banken säger nej står A där med hela ansvaret för att betala tillbaka lånet med ränta, säger Jan Olsson, polis på NBC, Nationellt
Bedrägericenter.