Så bygger du en motståndskraftig ekonomi och klarar krisen

Det finns en oro över arbetsmarknaden bland svenskar. Det märks inte minst genom en markant ökning av antalet personer som går med i en a-kassa. Under första kvartalet 2026 har nära 12 900 personer blivit medlemmar i en a-kassa, att jämföra med omkring 2 600 under motsvarande period förra året.

– Det är en orolig tid som inte bara handlar om konjunkturen och världsläget. Troligen är det i kombination med AI-utvecklingen och vad den ska göra med våra jobb. Samtidigt har gemene man också blivit fattigare i takt med att reallönerna minskat och kostnaderna ökat, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP pension och försäkring.

Skaffa översikt och bygg en buffert

Så hur ska du då göra för att skaffa dig ekonomisk motståndskraft och klara ett oväntat inkomstbortfall vid exempelvis en uppsägning eller längre sjukskrivning? Shoka Åhrman säger att utgångspunkten är att skaffa sig en överblick över sin ekonomi. Att få koll på vilka dina utgifter och inkomster är – och att sluta ha sina sparpengar stående på konton med låg ränta.

– Ditt buffertsparande är din främsta krockkudde och därför behöver du se över var du placerar dem för en högre avkastning, oavsett om det är i en fond eller ett sparkonto med högre ränta. Aktiemarknadens motståndskraft har också visat sig vara otrolig och det är främst där pengar ska vara för att växa långsiktigt, säger hon.

Sparkonton

Sänk fasta kostnader

Ett annat fel många gör gällande sparandet är enligt Shoka Åhrman att börja spara och investera först när lite större belopp kan avsättas.

– Då går du miste om uppgången på aktiemarknaden och därför ska du inte vara rädd att avsätta pengar för månadssparande även om det är små belopp. Det är kontinuiteten och tiden som är det bästa du har på din sida, inte beloppen.

Ofta kan det sparandet också bli lite större om utgifter och fasta rullande kostnader ses över.

– Det är lätt att missa läckorna, det är bara något litet; lunch på stan, ytterligare en streamingapp eller 500 kronor extra i matbutiken. Men så inser man att det sammanlagt kanske blir 4 000 i månaden – som du skulle kunna ha lagt på sparande i stället, säger hon. 

Skydda dig med försäkringar

Det är också viktigt att se över och, i de fall det behövs, teckna försäkringar som sjuk- och olycksfall-, inkomstförsäkring och låneskydd. Inkomstförsäkringen är ett komplement till a-kassan som höjer din ersättning upp till 80 procent av din tidigare inkomst vid arbetslöshet. Låneskydd kan täcka dina månadsbetalningar om du exempelvis blir sjuk, skadad eller arbetslös.

– Se till att du är med i a-kassan och undersök vilka försäkringar du har via facket och vad de har för tak. Många tror systemet fångar upp en bättre än det gör och är du väldigt beroende av din inkomst kanske du behöver toppa grundskyddet genom att teckna extraförsäkringar vid sidan av, säger Shoka Åhrman.

Förhandla om bolåneräntan

En annan prioritering hon tycker är viktig för att få ut max av inkomsterna är att försöka betala av eventuella blancolån och kreditkortsskulder.

– Det är de lån som kostar hushållen mest och att låta kreditkortet vara krockkudde för oförutsedda avgifter i stället för sparkontot ger en negativ snöbollseffekt på ekonomin i form av höga räntekostnader.

Ytterligare åtgärder som kan spara tusenlappar är att förhandla med banken om att få ner boräntan. Och om oturen skulle vara framme och du får en kraftig minskning av inkomsten går det också att ansöka om amorteringsfrihet och se över möjligheten att få ett tillfälligt uppehåll.

– Jag tycker att du ska amortera för att få ner belåningsgrad och månadskostnad särskilt nu när vi inte har samma prisutveckling på våra bostäder.

Planera långsiktigt

I en tid av oro där utvecklingen är mer oförutsägbar än någonsin och förutsättningarna förändras från dag till dag är Shoka Åhrmans råd att du börjar planera din ekonomi på längre sikt än tidigare. Främst handlar det om att göra så gott det går med det du har.

– Helt plötsligt finns risken att vi står där med höga energipriser och räntehöjningar igen. Det är svårt att se hur framtiden kommer slå mot våra plånböcker så det gäller att planera och se över utgifter, sparande, pension och försäkringar och ha en längre horisont än till nästa sommarsemester.

Steg för steg: så stärker du din ekonomiska motståndskraft

• Skaffa överblick: Få koll på inkomster, utgifter och helheten i din ekonomi.
• Bygg en buffert: Se över var sparpengarna finns och välj placeringar med bättre ränta eller avkastning.
• Börja spara direkt: Små, regelbundna belopp gör stor skillnad över tid.
• Täpp till läckor: Gå igenom fasta kostnader och onödiga utgifter.
• Se över skyddet: Gå med i en a-kassa och komplettera vid behov med försäkringar.
• Utnyttja förmåner: Kolla vad du får via arbetsgivare och fack.
• Minska dyra skulder: Prioritera att betala av krediter och blancolån.
• Förhandla kostnader: Se över boränta och andra större utgifter.
• Planera långsiktigt: Ha en lång tidshorisont och förbered dig för förändringar.

Om ekonomin redan är pressad

1. Gör en enkel budget för att få överblick och se var du kan minska kostnader. Konsumentverket har hjälpmedel för att göra upp en budget.
2. Det är viktigt att våga prata om pengar, särskilt om du har ekonomiska problem. Prata med någon du litar på, till exempel familj eller vänner – det blir lättare att agera med stöd.
3. Får du ett kravbrev, öppna och läs det direkt. Inget blir bättre av att du skjuter på problemet.
4. Kontakta den du är skyldig pengar i tid. Ofta går det att dela upp betalningen eller hitta en lösning.
5. Sök hjälp i tid. Vänd dig till kommunens budget- och skuldrådgivning, Konsumentverket eller Kronofogden för information och vägledning.