Ljusning i ekonomin – men hoten är många

Det har varit en lång och knagglig resa, men nu ser det äntligen ut att peka uppåt för svensk ekonomi. I USA har det gått bra relativt länge och med det stiger därför inflationen och räntorna i världen. Med en knapp veckas mellanrum höjde både den Europeiska centralbanken, ECB, och USA:s Federal reserve, FED, sina räntor med 0,25 procentenheter i mitten av september.

– Här ligger Sverige lite efter, men det ligger i korten att även Riksbanken kommer följa efter, säger Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Samtidigt poängterar han att det är en märklig tid vi lever i. Hoten mot tillväxten är flera.

– Nu börjar situationen i Mellanöstern bita i på allvar. Huthirebellerna har skurit av viktiga oljeleder, samtidigt som Kinas oljereserver nu börjar ta slut. Tillsammans med kriget i Ukraina har detta också lett till att Tysklands gaslager inför vintern är historiskt låga, säger han.

Höga energipriser väntar

Eftersom elpriset i energiområde 3 och 4 (mellersta och södra Sverige) till stor del beror på elpriset i Tyskland kan detta även drabba oss. Med låga vattennivåer i vattenmagasinen och kärnkraftverk som står still är det en giftig cocktail för höga energipriser i vinter.

– Det syns redan nu i kilowattpriset och med högre energipriser följer kostnadsökningar i industrin och med det högre priser på allt annat också. Det betyder högre inflation och högre räntor.

Till detta pussel ska också läggas stigande amerikanska långräntor och oro för Frankrikes och Storbritanniens statsfinanser.

– Vad som händer med den amerikanska 10-årsräntan är svårtolkat, men jag tror fortfarande att USA kan hantera det. Däremot är jag mycket oroad över Frankrike som är ett land med jättestora skulder och utan egen valuta. Deras problem är därför hela euro-områdets problem, säger Fredrik N G Andersson.

Riskerna är många och för en liten och exportorienterad ekonomi som den svenska slår det hårt när Europa och Tyskland går dåligt. Om alla farhågor slår in kommer svenska hushåll få en betydligt tightare budget framöver, med minskad köpkraft som resultat. Hur hårt det slår beror på faktorer som bilkörning, uppvärmning av bostaden och räntorna på bolånet.

– Förhoppningen är att tillväxten ska komma i gång igen och kompensera för allt det här, men svenska hushåll behöver vara beredda på att det kan bli ekonomiskt tufft. Vi har haft en regering som har sänkt skatter och priset på drivmedel för att vi inte ska märka av det som händer i omvärlden. Ska vi hålla oss till reglerna måste finanspolitiken stramas upp. Politiken kan inte kompensera för omvärldens problem i all evighet, säger Fredrik N G Andersson.

Se till att ha marginaler

Han råder nu svenskar att skaffa sig marginaler i ekonomin. Något han menar i viss mån redan också hänt efter den senaste räntechocken med minskande skuldsättning och stillastående priser på bostadsmarknaden.

– I den värld vi lämnar bakom oss gick allt att optimera med tighta marginaler och stora lån. Spelreglerna har länge varit stabila, men stora förändringar kan nu hända väldigt fort. Då måste man ha en skuldsättning man klarar av och pengar sparade på banken för höga elräkningar, säger han.

Rörlig eller bunden ränta?

Gällande den eviga frågan kring om det är bäst att låta räntan vara obunden eller om det är dags att binda handlar allt om vilken risk du har möjlighet att ta och hur stora marginaler hushållet har.

– Har du marginalerna att klara av en högre ränta och snabbt stigande elpriser brukar det ge pengarna tillbaka på sikt att ha rörlig ränta. Binder du får du en stabilitet, men historiskt har det kommit till en högre kostnad, säger Fredrik N G Andersson.
Så vilka är då faktorerna han tycker är viktigast för oss svenskar att hålla ögonen på det närmaste året?

– Energipriset, energipriset, energipriset.

Två saker att ha koll på

Om du skulle ge hushållen två saker att hålla koll på framöver, vilka skulle det vara?

1.    Vad som händer i Mellanöstern kommer på kort sikt vara oerhört avgörande. 
2.    Franska valet kan bli tumultartat för Europa givet deras ekonomiska situation.

Foto Fredrik N G Andersson: Fotograf Johan Persson