Finansiering, AFT, Ehandel, Banken
Riksbanken har talat, vad betyder det för ditt företag?
08 oktober 2025
Publicerad torsdag, 18 december 2025 15:48 Sparkonton, Banken
Oavsett om målet är en buffert, bostad, pension eller ekonomisk frihet finns det sparformer som passar alla. I den här guiden går vi igenom hur du börjar spara och vilka alternativ som finns beroende på ålder, risknivå och mål.
Att börja spara pengar är en av de bästa investeringarna du kan göra – inte bara för din framtida ekonomi, utan också för att skapa trygghet och frihet i vardagen. I den här artikeln hjälper vi dig att komma igång med sparandet.
1. Börja med att göra en budget över din ekonomi. Då får du en tydlig bild över hur mycket du faktiskt kan spara varje månad. I din budget bör du titta på vilka dina månadskostnader är, räkna på inkomster, fasta kostnader och övriga, mer rörliga kostnader. Även om det inte finns ett stort utrymme för sparande i din budget är det bättre att börja spara lite än ingenting alls. Att få in en rutin kring sparande är viktigt för framtiden.
2. Innan du börjar spara är det bra att fundera över varför och till vad du sparar. Genom att ha ett tydligt sparmål blir det enklare att välja rätt sparform.
Det finns många olika sparformer att välja mellan och som passar olika sparmål olika bra. Till exempel:
Sparkonto
Ett sparkonto passar för kortsiktigt sparande som en buffert. Att spara till en buffert är en viktig grund för en tryggare ekonomi. En buffert bör placeras på ett sparkonto med insättningsgaranti där du kan komma åt pengarna när de behövs. En bra måttstock över hur mycket du bör ha i buffert är två–tre månadslöner, beroende på din situation och budget.
Risknivå: Låg
Placera på börsen
Att spara på börsen i fonder eller aktier passar för ett mer långsiktigt sparande där du inte planerar att ta ut pengarna på flera år. En bra tumregel: Ju längre tid du har möjlighet att låta pengarna jobba, desto större risk kan du ta. Håll koll på avgifterna, lägre fondavgifter låter dig behålla mer av avkastningen.
Risknivå: Medelhög till hög
Du har säkert hört talas om ränta-på-ränta-effekten när det handlar om sparande? Ränta-på-ränta liknas ofta vid en snöbollseffekt och innebär att du får avkastning först på ditt sparkapital och sedan även på din tidigare intjänande ränta. Ju längre tid du sparar, desto snabbare växer pengarna.
Till exempel: om du sparar 1 000 kronor i månaden och får en årlig snittavkastning på 7 procent växer pengarna enligt följande:
– Efter 10 år har de växt till cirka 170 000 kronor
– Efter 20 år har de växt till cirka 510 000 kronor
– Efter 30 år har de växt till cirka 1,2 miljoner kronor
I samtliga åldersgrupper är det viktigt att prioritera ett buffertsparande innan pengarna placeras och låses till olika tider. Och kom ihåg att läsa på om sparande på börsen och om ISK och kapitalförsäkringar innan du börjar investera i fonder och aktier.
18–25 år
En lång sparhorisont gör att du kan ta lite mer risk med ditt sparande då börsen kommer hinna svänga och jämna ut sig många gånger.
25–40 år
Nu börjar både inkomster och utgifter att öka för de flesta och sparmålen handlar ofta om saker som en insats till ett eget boende, barn, drömresa och buffert.
40–55 år
Här befinner du dig mitt i livet och sparandet riktar sig ofta till eventuella barn samt amor-tering och pension. Men även livets goda med resor och andra nöjen.
När pensionen närmar sig
Nu skiftar fokus ofta till att bevara kapitalet snarare än att maximera avkastningen. Det kan till exempel innebära att sänka risknivån på sparandet.