Din webbläsare stöds inte

Din webbläsare stöds inte. Ladda ner en av följande webbläsare för att kunna få en fullständig Svea-upplevelse.

Hoppa till innehåll

Så klarar du ekonomin i höst

Publicerad | Låna

Alla varnar för att hushållen får det svårt i höst när kylan kommer och värmen måste slås på. Då gäller det att inte sticka huvudet i sanden, utan ha ordning på sina pengar. Här är några tips.

Varför den här situationen har uppstått kan man prata länge om, men egentligen spelar det ingen roll. Det är hur du kan hantera den som är det viktiga. Det som oroar mest är tre saker: Högre matpriser, högre elpriser och högre boräntor. Utöver det finns en post vi kan kalla för övrigt.

Matpriserna stiger

Vi börjar med maten. Här har de flesta svenskar stora möjligheter att spara. Det mest uppenbara är att sluta slänga mat – eftersom omkring 30 procent normalt går i soporna. Ta vara på det du köper och ät upp allt. Vips har du sänkt dina matkostnader med en tredjedel! Om du ligger på snittet alltså.

Det andra sättet är att handla billigare och jämföra priser. En spaning är att livsmedelsbutikerna redan har höjt sina priser långt över inflationen. Trots att inflationen ligger runt 8 procent, har priserna på en del varor höjts med över 39 procent mellan juli 2021 och juli 2022. Det gäller bland annat kaffe (+39 procent), gurka (+37), hushållsmargarin (+35), blomkål (+32) och kyckling +31. En del av detta beror på att butikerna har passat på att höja när kunderna ändå är beredda på det. Då gäller det att utnyttja sin konsumentmakt och välja billigare. Antingen genom att byta till andra produkter eller till lågprisbutiker – som redan har fått många nya kunder.

Ett tredje sätt är att ändra matvanor och byta ut en del av kött, fisk och fågel mot kålväxter och rotfrukter, samt laga större satser av köttfärssåsen åt gången och frysa i portionsformar. Det minskar både svinnet och arbetet. Kanske kan du och en granne laga var sin rätt och byta portioner?

matpriskollen.se får du hjälp att hitta de billigaste butikerna, hålla reda på erbjudanden och tips på bra recept.

Det fjärde sättet är att dra ner på kaffe latte på stan, uteluncher och restaurangmiddagar. Eller skippa dem helt och hållet, det är ofta enklare.

Gör en matbudget för att få bästa koll

För att hålla koll på att det verkligen blir billigare, är det bra att göra en matbudget. Ett sätt är att räkna samman hur mycket du handlar mat för normalt under en månad till exempel med hjälp av statistiken över dina kortbetalningar, minska den summan med exempelvis 10 procent och avsätta den lägre summan för nästa månads matinköp. Är du stamkund hos en livsmedelskedja kan du ladda det kortet med en viss summa som ska räcka hela månaden.

Utöver maten brukar hushållskontot innehålla sådant som kläder och skor, den största posten under ”övrigt”. Kan vara lätt att hålla nere för dig som är vuxen – det klassiska tipset är att sätta in en lampa i garderoben, då ser man allt som faktiskt finns där. Men barnkläder måste ofta bytas ut. Ett tips är att byta med andra föräldrar. Skapa en grupp på Facebook och håll varandra underrättade om vad som finns.

Telefon och streamingtjänster är andra övriga utgifter. När det gäller telefonen kan man försöka byta till billigare abonnemang. Och rensa bland streamingtjänster låter som en självklarhet – men är det verkligen rätt? Om du ställer in resor, restaurangbesök och annat kul kanske någon hundring i månaden för att kolla på bra tv framstår som ett klokt byte. Läsa kan man däremot göra helt gratis tack vare biblioteken, såväl tryckt som digitalt. Skaffa lånekort.

God hjälp för att planera din ekonomi finns på Konsumentverket.se. Där får du veta vad olika poster i din budget borde kosta, och du kan fylla i dina verkliga kostnader och jämföra.

Dela kostnader

Ett sätt att få ner sina kostnader är så klart att dela dem med andra, kolla om det finns abonnemang eller streamingtjänster som går att dela med familj och vänner. Det kanske går att samåka och storhandla tillsammans? Och när ni har gemensamma utgifter finns bra appar för att hålla koll på fördelningen, ett exempel är Sveas egna app Payd.

Elpriserna ökar och är svårast att påverka

Elpriserna är svåra. De som hann binda sina elavtal innan krisen slog till är visserligen vinnare just nu, men bindningstiden är ofta bara på ett år, och det är snart slut för många. Och nu är det allt färre elbolag som erbjuder bundet elpris, helt enkelt för att de inte kan förutsäga utvecklingen. Då finns bara en väg att gå: försök minska din elkonsumtion.

För den som bor i hyresrätt finns inte mycket att göra annat än att släcka lampor och duscha mindre, men villaägare har större möjlighet att påverka. Då ska man tänka på att uppvärmningen är det som drar mest el – så sänk värmen i huset. En vanlig termometer ska visa 20 grader på vintern (18 grader i sovrummet) enligt Folkhälsomyndigheten. Se till att den inte ligger över.

Hemelektronik kan dra mycket el. Bärbara datorer drar minst, stationära datorer mer, spelkonsoler mycket och gamingdatorer mest. Tv drar däremot inte mycket. Har du mycket hemelektronik kan det vara idé att stänga av dem i stället för att ha dem i stand by-läge, men om du enbart har en tv och en laptop spelar det ingen större roll. Dra alla laddare ur kontakten när de inte används, liksom ur separata digitalboxar till tv:n.

På nätet finns gott om goda råd om hur man sänker sina elkostnader, exempelvis på Kundkraft.se Du kan också vända dig till energirådgivaren i din kommun

Ett annat sätt att minska sina elkostnader kan vara att använda sina maskiner som tvätt- och diskmaskin samt ladda bilen när elen är som billigast – vilket brukar vara på natten när folk använder minst el. Dyrast är det när de flesta kommer hem från jobbet, klockan 16-17. För att det ska vara någon vits krävs att du sluter ett elavtal om timpris. Då betalar du timme för timme, i stället för det normala som bygger på hur mycket du förbrukar i snitt. Det kräver också att du håller reda på priserna över dygnet och flyttar din förbrukning till de billiga timmarna. Dessutom behöver du en elmätare som klarar att mäta timme för timme.

Valåret kan spela oss konsumenter i händerna

Tur i oturen är att det är valår i år. Under sommaren har politiker av olika kulörer lovat ekonomiskt stöd till medborgarna, för att de ska klara att betala sina elräkningar. Det har talats om 15-30 miljarder som ska fördelas. Det låter ju bra, men enligt kritikerna kommer det inte att räcka. Branschorganisationen Energiföretagen har räknat ut att ett stöd på 30 miljarder innebär 1 krona per kilowattimme förbrukad el. Samtidigt beräknas elpriset hamna på 4-5 kronor per kilowattimme i vinter. Men det är bara gissningar.

Så till boendekostnaderna. Ingen lär slippa högre sådana i höst. Hyresvärdar kommer att höja hyrorna, bostadsrättsföreningar höjer avgifter. Villaägare som har bolån har störst möjlighet att själva påverka räntekostnaderna. Och det går – men det gäller att förhandla med banken. Liksom livsmedelsbranschen har bankerna anklagats för att höja räntorna högt över vad Riksbanken har höjt styrräntan – eftersom låntagarna ändå är beredda på högre räntor. Men för bankerna är bolånen en bra affär. Enligt Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier ligger bankernas marginal för närvarande på 1,07 procent. Det är visserligen lägre än 2018, då den låg på 1,70 procent. Men betydligt högre än under 2008 års finanskris, då bolånemarginalen låg på 0,20 procent. Och även på den nivån tjänade banken pengar.

– Vi ser fortfarande att bankerna tjänar mycket pengar på bolånen, och vi hoppas att bolånetagarna har blivit bättre på att shoppa runt, sade Henrik Braconier till SvD i slutet av augusti.

Så för att sammanfatta

Köp mindre mat, plocka fram varma tröjor, ställ in resor och restaurangbesök och ränteförhandla med banken. Människan är anpassningsbar och genom att vara lite smarta kan de flesta övervintra i väntan på bättre tider. Känner du att det inte kommer att gå, vänd dig så snart som möjligt till budgetrådgivaren i din kommun. Den hittar du genom att gå in på kommunens hemsida.

Publicerad