Lönar sig kontanter för handeln?

Stig Johansson, chefsstrateg med koll på pengar.

Publicerad | Betallösningar

Svenskarna använder allt mindre kontanter när de handlar. Och många handlare vill helst slippa ta emot dem. Men vissa grupper använder fortfarande kontanter. Och vad händer vid strömavbrott? Kontantlöst har både för- och nackdelar, påpekar experterna.

Vissa forskare hävdar att Sverige kan vara ett kontantlöst samhälle redan år 2023. Oavsett hur det blir med det ställs allt fler butiker och handlare inför valet att sluta ta emot kontanter. Pengar kostar nämligen, både i form av ökad rånrisk och kostnader för kontanthanteringen. Och de sistnämnda kan vara avskräckande höga för mindre handlare. Kontantinsättning i servicebox är ofta dyrt och det kan vara långt till närmaste bankkontor idag. Det kan också vara dyrt att få kontanter transporterade till butiken.

Att lämna in pengarna på banken efter dagens slut är inte heller alltid ett alternativ, eftersom sju av tio bankkontor slutat hantera kontanter. Att göra likadant kan vara det optimala valet för många handlare, menar Stig Johansson, chefsstrateg på Svea.

– En handlare som utifrån rationella grunder tar ställning till om hen ska acceptera kontanter kommer förmodligen fram till ett nej, eftersom nackdelarna oftast överväger. Till och med Riksbanken tittar ju på digitala alternativ till pengar.

Vi är inte alltid rationella

Men, vi människor styrs inte alltid av rationella överväganden. Vissa kunder kanske föredrar att betala kontant även i framtiden – för att de är vana vid det, till exempel. Och tänk om just de är dina bästa kunder?

– Titta på din målgrupp och erbjud de betalsätt som den förväntar sig. Räkna in alla kostnader och risker som kontanthantering innebär, och väg dem mot eventuell badwill och försäljningstapp från kunder som bara kan eller vill betala kontant, säger Stig Johansson, och påpekar att även kulturella preferenser skiftar, både vad gäller synen på kontanter och på digitala lösningar.

– Turister är mer kontantbenägna än inhemska kunder, oftast för att de är vana vid det från sina hemländer. Redan på så nära håll som Tyskland är kontantanvändningen enormt mycket större än här. Kinesiska turister blir allt viktigare för många svenska handlare, och de använder gärna den kinesiska appen AliPay, som används av fler än 520 miljoner kineser och som idag är gångbar även i många svenska butiker.

Betalformer i näthandeln

För de handlare som bara finns på nätet har kontanter förstås aldrig varit ett alternativ. Men även där blir det allt viktigare att erbjuda de betalningsalternativ som kunderna föredrar.

De betalformer som varje e-handlare bör erbjuda just nu, är enligt Stig Johansson:

  • Faktura
  • Delbetalning
  • Kort
  • Direktbank
  • Swish

Men, även på nätet skiftar trender och preferenser.

– Allt fler näthandlar via mobilen, vilket gör betalningar enklare, eftersom man inte behöver knappa in lika mycket uppgifter.

De checkout-lösningar som Svea och andra bolag erbjuder webbutiker har gjort betalningsalternativ och köpprocess mer lättnavigerade, i och med att gränssnittet i den flik som öppnas är standardiserat och betalningsalternativen inte skiljer sig åt mellan butikerna.

Betallösningar för din webbutik hos Svea.

– Vi följer utvecklingen kring nya betalformer som konsumenterna vill anamma. Handlarna behöver inte fundera på vad som gäller just nu, säger Stig Johansson, som ser ljust på framtiden vare sig den är kontantlös eller inte:

Artboard Created with Sketch.
Stig Johansson
Det finns en gräns för hur många betalsätt konsumenterna kommer att acceptera.

– Svenska handlare är väl förberedda för framtidens betalningar, jämfört med de flesta övriga länder, definitivt inom e-handeln, kanske lite mindre i den fysiska handeln.

Framtidens betalningar kan också komma att skötas av helt andra aktörer än de vi är vana vid. Utländska banker kan till exempel vara med och konkurrera när gränserna för finansiella tjänster suddas ut i en digital värld.

– Inom EU suddas gränserna ut eftersom regler om så kallad passportering gör att Svea och andra finansiella aktörer kan agera på hela den inre marknaden. Digitaliseringen minskar avståndet mellan bank och kund och underlättar en utrullning av nya tjänster över gränserna. Då kan svenska kunder anlita en utländsk aktör för sin ekonomi, vilket tidigare var både krångligt och otänkbart för de flesta.

Vildvuxen betalningsflora

N26 är en tysk bank som är tidigt ute med att marknadsföra sig till hela EU, brittiska Revolute är en annan aktör. Här i Norden driver ett antal nordiska banker ett projekt kallat P27, som är ett finansiellt betalnätverk för Nordens 27 miljoner medborgare. Utanför Europa utvecklas nya betalmetoder av globala techjättar som Google, Apple, Samsung och Amazon. Men Stig Johansson framhåller att floran av betalningsmedel inte kan bli alltför vildvuxen:

– Det finns en gräns för hur många betalsätt som konsumenterna kommer att acceptera. Det talar emot uppstickarna även om det döljer sig varumärkesbjässar som Google, Apple och Amazon bakom betalformerna. Deras betalformer är inte heller särskilt nya, de går ut på att digitalisera befintliga kort så att de kan användas från en digital enhet.

Vad vinner techjättarna på det?

– Det stärker kundernas närhet till den enhet de lever av, vilket får dem att stanna kvar i deras klient eller gränssnitt. Men techjättarna vill inte bli finansbolag.

Två andra branschöverskridande bolag som faktiskt tagit fram egna betalmetoder är kinesiska: AliPay från näthandelsjätten Alibaba och chatt-tjänsten WeChat:

– De har transformerat hela den kinesiska betalningsstrukturen, som tidigare var extremt kontantbaserad, genom att erbjuda en infrastruktur för betalningar och en teknik för att flytta pengar. Men även där är syftet att behålla konsumenten i sin tjänst eller sitt gränssnitt.

Digitalt men ändå personligt

Apropå uppstickare och nya utmanare – vad har Svea för planer inför framtiden?

– Att vi nu med Svea Bank blev en "riktig" bank var en viktig milstolpe för oss. Vi går mer och mer mot att ha ett komplett bankerbjudande där vi kan ta hand om en större del av kundernas ekonomi.

– Vi har just lanserat en spännande företagsbank och har nu möjlighet att vara företagets huvudbank och inte bara en kompletterande leverantör. Vi breddar fortlöpande vårt erbjudande och harmoniserar det med vår plattform av befintliga företagstjänster.

Som mindre och snabbfotad aktör har Svea andra möjligheter att vara både personlig och digital, jämfört med storbankerna, menar Stig Johansson.

– Vi har ett mer skräddarsytt erbjudande som bemöter de faktiska utmaningar som det innebär att driva företag. Vi ska vara helt digitala, men även personliga och vi erbjuder en helt digital process för företag som vill bli kund – men sedan ringer vi upp dig för att kolla upplevelsen och om vi kan hjälpa till med något annat. Vi tvingar inte in någon på ett kontor med mössan i handen. Du väljer själv när du har tid.

Och tid verkar allt mer bli en bristvara i vår digitala tid. Inte undra på att bankkontor som stänger klockan tre (och inte tar emot pengar) har spelat ut sin roll…

Publicerad