Har svartjobben minskat med personalliggare?

Meningarna delade om slutsatserna i Skatteverkets studie.

Publicerad | Kunskap

Meningarna är delade om slutsatserna i Skatteverkets nya studie om effekterna av att införa personalliggare i ett flertal branscher 2007.

Skatteverket redovisar i studien (december 2019) att införandet inte har haft någon effekt på de inrapporterade lönesummorna i restaurang- och byggbranscherna. Men eftersom antalet anställda i de undersökta bolagen i restaurangbranschen har ökat, tolkar Skatteverket detta som att reformen ändå har lett till att göra svarta jobb vita, vilket höjt skatteintäkterna.

I ett pressmeddelande säger kontrollsamordnaren Conny Svensson på Skatteverket:

– Det är glädjande att personalliggarbesöken ger effekt. Resultaten i studien bekräftar hur viktigt det är att vi får göra oannonserade kontrollbesök.

Skatteverket får kritik

Men läget är inte solklart. Skatteverket får kritik av två professorer och en doktorand* i nationalekonomi som anser att fel slutsatser har dragits.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver kritikerna att den rimliga slutsatsen är att personalliggare inte är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete. Problemet är nämligen att arbetsgivaravgifterna för unga sänktes samma år som personalliggare infördes i restaurangbranschen. Det innebar att många företagare med unga anställda fick betydande kostnadsbesparingar. Därför anser forskarna att det inte går att studera effekten av personalliggare på antalet anställda i restaurangbranschen, eftersom anställningsbesluten även påverkades av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga.

Det är bra att Skatteverket har genomfört en utvärdering enligt kritikerna, men anser att verket inte tagit tillräcklig hänsyn till om reformen är samhällsekonomiskt motiverad eller inte.

Detta är den andra utvärderingen av personalliggare som Skatteverket har genomfört. Den första gjordes 2009, två år efter att reformen infördes.

Ta del av Skatteverkets rapporter på deras webbplats.

*Kritikerna är; Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi, Handels Forskningsinstitut och Högskolan i Dalarna. Anton Gidehag, doktorand i nationalekonomi, Handels Forskningsinstitut och Örebro universitet. Niklas Rudholm, professor i nationalekonomi, Handels Forskningsinstitut.

Publicerad