Så kommer Corona att förändra vårt beteende från grunden

Kjell A Nordström; föreläsare, författare och ekonom.

Publicerad | Finansiering

Coronakrisen kommer att förändra människors beteende i grunden. Framförallt blir det skillnad på funktionellt och socialt. Det tror föreläsaren, författaren och ekonomen Kjell A Nordström.

Kjell A Nordström är ekonomen som forskat på den globala marknaden och gav oss uttrycket ”glocal”, som en blandning av global och local. Nu har globaliseringen slagits tillbaka av coronaviruset – kanske tillfälligt. Då finns det anledning att fråga Kjell A Nordström hur han ser på framtidens affärer och arbete. Vad händer när krisen är över? Kommer fler fortsätta att jobba hemma? Hur blir det med shoppingen och uteätandet?

– Nuvarande globalisering startade så sent som 1982 när Kina öppnade sina gränser. I mitten av 90-talet kom lågprisflyget, och 1995 började vi koppla ihop oss via internet. Världen blev ett jättestort knytkalas där alla bidrog med det de var bra på. Sverige med pappersmassa, USA med film och Kina med produktionskapacitet, säger han.

Det blev tvärstopp

Alla handlade med alla. Sen blev det tvärstopp. Anledningen till att Scania stängde sina fabriker var inte att de inte kunde sälja lastbilar – utan att det inte kom in komponenter att bygga lastbilar av.

Artboard Created with Sketch.
Kjell A Nordström
Man måste ha en egen grundtillverkning av det nödvändiga.

Fotograf: Bingo Rimér

– Vi har haft jätteroligt sedan 80-talet. Men nu har musiken tystnat och vi står och stirrar på varandra. Vad händer nu? Svaret är att det blir en återgång till nationaltänkandet. Vi kommer att vara rädda ett tag.

Alla länder kommer att reflektera över det rimliga i att ha pytteliten egen tillverkning och importera nästan allt man behöver. I Sverige finns tunga industrier, men för liten livsmedelsproduktion, ingen tillverkning av skor och kläder, inte heller av munskydd.

– Alla kommer att komma fram till att man måste ha en egen grundtillverkning av det nödvändiga, inte minst för att ha grundkunskapen kvar om hur det går till. Det här har listiga multinationella företag alltid vetat, även om också de till slut drogs med i globaliseringen och blev beroende av Långt-bort-i-stan-produktion.

Men sen?

Så småningom kommer rädslan att minska och allt börja om igen. Så blev det efter spanska sjukan 1917. Innan dess pågick en omfattande globalisering, berättar Kjell A Nordström. Järnvägar byggdes och folk reste hit och dit med tåg och båt. Gränserna var öppna, passet inte uppfunnet och det fanns inga tullar. Sen kom dubbelsmällen med både virus och krig.

– Det tog 70 år innan världen var lika öppen igen som 1917. Hur lång tid det tar den här gången vet ju ingen. Det kan vara 10, 15 eller 20.

Vad händer på företags- och individnivå?

Resandet minskar så klart. Svenskar kommer inte att kasta sig på flyget till Bali i år. Men andra företeelser kommer att ta fart, förutspår Kjell A Nordström. Saker som han och andra bedömare har väntat på i 20 år eller mer, det händer nu. Som videomöten, distansarbete och e-handel i stor omfattning.

– Vi som trodde att videomöten skulle bli ”the shit” och påverka flyget har väntat och väntat. Men nu sitter maktfolket på zoom-möten de skulle ha sagt blankt nej till i höstas. Tekniken för videomöten kommer att utvecklas i rask takt. Nu är den muggig, men vänta bara.

Det kommer att visa sig att de flesta event som nu ställs in inte behövs över huvud taget. Restaurangbranschen förvandlas från stora matsalar med undanskymda kök till stora kök omgivna av några sittplatser – eftersom den mesta maten som köket producerar levereras ut på stan.

Distansarbete äntligen verklighet

Arbetet genomgår kanske den största förändringen. Kontorskomplexen kommer att minska, eftersom distansarbetet – äntligen – blir verklighet.

– Många som jobbar hemma under coronan upptäcker att det går mycket snabbare att få jobbet gjort där än på kontoret. Den effektiva arbetstiden är inte åtta timmar utan kanske två eller fyra. Sociologerna får rätt: Det vi kallar ”jobba” är egentligen ”leka jobb”.

Distansarbetet har redan tvingat arbetsgivarna att precisera arbetets innehåll, och det arbetstagarna gör och inte gör läggs i dagen, menar Kjell A Nordström. Det kan förändra arbetsgivarnas syn på hur många de behöver anställa.

Det sociala, då?

Umgänget med arbetskamrater, småsnacket vid kaffemaskinen. Behövs inte det? Jovisst, säger Kjell A Nordström, men nu lär sig folk att skilja på vad som är funktionellt och vad som är socialt.

– Vi lär oss lägga saker i två högar. Ta Bokmässan som exempel. Det är trevligt, många fester och ett sätt att få dricka vin skattefritt. Men kommersiellt spelar mässan ingen roll för branschen.

Nu kommer man att analysera: Vad är nödvändigt för att få affärer att fungera? Och vad är bara roligt? Arbetsgivarna kommer att ordna trevliga tillfällen att träffas. Men för att dricka vin tillsammans räcker det med att ses en dag. En hel vecka i Almedalen behövs inte.

Tempot är mest omvälvande – det går fort

Det som är mest omvälvande är att det går så fort, påpekar Kjell A Nordström. Många tvingas ändra beteende när det gäller jobb, shopping, barn, familj, kontor inom några veckor.

– Nu bryts våra vanor med våld. Men vi ska ha roligt ändå, firman ska gå bra ändå. Vi människor har en lustig förmåga att vara påhittiga. Jag är övertygad om att det nya har kommit för att stanna. Coronakrisen kommer att pågå under tillräckligt lång tid för att de nya rutinerna ska förvandlas till vanor. Sen blir det lika svårt att komma ut ur dem.

Publicerad