Sweden
Logga in

Det finns ljus i konjunkturtunneln

Publicerad måndag 18 september 2023 11:29Finansiering

Konkursstatistiken har stigit till rekordnivåer, BNP antas sjunka i år samtidigt som räntorna stiger. Det verkar dystert, men det finns ljus i tunneln. Så här hänger det ihop.

För att beskriva ekonomin brukar man dela in den i tre nivåer: Den nationella, som påverkas av vad riksdagen, regeringen och Riksbanken gör för att hantera till exempel inflation, elprischock och pandemier. Börsen som påverkas av hur det går för företagen. Hushållen, som påverkas av löner, räntenivåer och avkastningen på sparpengar. Alla är dessutom beroende av varandra – och inte bara av sådant som verkligen händer. Förväntningar om framtiden är en viktig faktor på alla nivåer.

I augusti presenterades de högsta konkurssiffrorna på tio år. Vissa branscher går sämre än andra, exempelvis är det bom stopp i byggbranschen (kanske kan det nya ROT-avdraget hjälpa), restaurangbranschen går på kryckor och detaljhandeln säljer allt mindre. Varför?

Hushållen oroade för framtiden

En viktig delförklaring är att det senaste årets galopperande inflation har tvingat Riksbanken att höja sin styrränta, vilket gör det dyrare för alla att låna pengar och investera. Följden blir att byggbolagen inte vågar bygga. Samtidigt är hushållen oroade för framtiden, eftersom boräntorna stiger och köpkraften gröps ur. Så de drar in på restaurangbesök, renoveringar och shopping.

Petter Alvsten
När hushållen drar in, går det också sämre för företagen.

– När hushållen drar in, går det också sämre för företagen. Allt hänger ihop. Men nu ser det faktiskt ut som om inflationen har nått toppen och vänt ner. Kanske börjar också räntorna stabiliseras.

Det säger Petter Alvsten, ansvarig för kreditinformation på affärs- och kreditinformationsföretaget UC. Hans arbetsuppgifter ger honom en bra utsikt över det som händer i svensk ekonomi.

Han pekar på ytterligare en orsak till de stigande konkurstalen: Höjda kostnader och en svag krona gör det dyrare att driva företag, och det går inte att vältra över dessa kostnadshöjningar på konsumenterna – de drar åt svångremmen. Och så ska vi inte glömma ytterligare en sak:

– Många företag har fortfarande skatteskulder efter pandemin. De har skjutit skulden framför sig i flera år, men nu tar uppskoven slut och pengarna måste fram, säger han.

Nyföretagandet minskar

En annan dyster statistik visar att nyföretagandet i Sverige minskar drastiskt – inte konstigt. Många som funderat på att säga upp sig och starta eget drar öronen åt sig. Den som har tänkt bli konsult kanske hellre håller kvar sin anställning, och den som tänkt att importera varor för att sälja på den svenska marknaden kan lätt skrämmas av den svaga svenska kronan.

Allt detta gör att prognosmakarna – bankerna, regeringen, Konjunkturinstitutet, Riksbanken – bedömer att Sveriges BNP kommer att sjunka 2023 och stiga svagt nästa år. I snitt tror bedömarna att inflationen kommer att hamna på 6 procent i år för att sjunka till drygt 2 procent nästa. Det är i närheten av Riksbanken mål på 2 procent.

Så allt är inte nattsvart. De senaste veckorna har det kommit flera positiva signaler. Den viktigaste var att inflationstakten i augusti hamnade på 4,7 procent, lägre än förväntat.

– En annan positiv nyhet var att den europeiska centralbanken ECB visserligen höjde sin styrränta med 0,25 procent. Men ECB-chefen Christine Lagarde uttryckte sig samtidigt på ett sätt som kunde tolkas som att nu har man nått en nivå där räntan kan stabiliseras. Och det är viktigt även för Riksbankens beslut, säger Petter Alvsten.

Snart slut med räntehöjningarna

Det innebär att Riksbanken kanske snart kan sluta höja räntan, och även om den sedan ligger kvar på en högre nivå än tidigare, kommer det att stärka hushållens framtidstro.

– Problemet med ränteförändringar är att det tar minst ett och ett halvt år innan de slår igenom. Många bolånetagare har tidigare haft bundna räntor som löper ut och därför är det först nu som en större andel märker av de första höjningarna, säger Petter Alvsten.

Arbetsmarknaden är en annan ljuspunkt – trots de varsel som har kommit på senare tid. De som mister sitt jobb i samband med konkurser har än så länge lätt att hitta ny anställning. Förklaringen är att det fortfarande råder brist på arbetskraft på många håll.

– Därför kanske det inte är helt fel att starta sitt företag just nu. Det kan finnas efterfrågan på tjänsterna, och den som klarar sig i lågkonjunktur är ju säkrare på att företaget bär sig på sikt, säger Petter Alvsten.

Dock varnar han för att det kan vara svårt att få finansiering i nuläget. I princip alla sektorer har svårt att hitta pengar – utom möjligen AI-branschen.

Finansiering för företag

Mer intressant läsning

Fokus på hållbara affärer

Långsiktigt hållbara affärsmodeller – vad betyder det egentligen? Ett viktigt svar på den frågan är att lära känna sina kunder och deras behov på djupet. Och att inse att ingen affärsmodell är huggen i sten. Här delar teknikföretaget Scandinavian Photo med sig av sina bästa insikter.

10 tips för bättre likviditet i tuffare tider

Ett positivt kassaflöde i lågkonjunktur - hur lyckas man med det? Det är en stor fråga för många företagare just nu när vi är inne i en skakig period då många drar åt svångremmen. I väntan på en ny högkonjunktur är det av stor vikt att säkra likviditeten – det kan vara skillnaden mellan framgång eller konkurs. Här är tio bra tips!

Sveriges bästa e-handelskommuner

Nu är listan över Sveriges bästa e‑handelskommuner här. Årets toppkommun har klättrat hela vägen från plats 206 på förra årets lista.