Algoritmerna styr våra digitala liv

Publicerad | Kunskap

Vi stöter idag allt oftare på begreppet algoritm, speciellt ifråga om sociala medier och sökmotorer. Men det är mycket större än så. Och det är komplext. Algoritmer är en förutsättning för att vårt moderna samhälle ska fungera.

Du vet hur det är… Du får e-post som erbjuder resor till ett resmål du redan köpt en resa till. Och liksom av en händelse dyker den där tröjan du tittade på i en webbshop upp i annonser överallt på de webbsidor du besöker.

Det är självklart ingen slump. Det handlar om algoritmer.

I dagens digitaliserade och internetbaserade samhälle finns algoritmer i princip överallt, från det lilla till det stora där det finns någon typ av dator. De utgör regler i programvaror för hur och i vilken ordning beslut ska fattas för att ge ett önskat resultat. För att förenklat förklara vad algoritmer är och hur de fungerar jämförs de ofta med matlagningsrecept.

– Algoritmer är inbyggda i alla programvaror och är oerhört viktiga i datorer och mängder av andra tillämpningar, från våra mobiler till exempelvis självkörande bilar. De är osynliga och vi ser bara konsekvenserna av dem, säger Jutta Haider, verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet och tillsammans med Olof Sundin författare till guiden Algoritmer: Så påverkar de din vardag (Internetstiftelsen, 2017). Hon fortsätter:

Algoritmerna är inte neutrala, de är skapade av oss

– Samtidigt är det viktigt att vi är medvetna om att algoritmerna inte är neutrala utan skapade av oss, och våra kulturer, även när de verkar leva sitt eget liv. Algoritmer ska inte ses som något som enbart påverkar oss. Vi påverkar också algoritmernas utformning.

I sin guide betonar Jutta Haider och Olof Sundin att vi idag är helt beroende av algoritmer och deras förmåga att blixtsnabbt sortera och prioritera enormt stora mängder information, men även när datorer ska kommunicera med varandra.

Utan algoritmerna skulle i princip ingenting fungera. Och i takt med att datamängderna fortsätter att öka drastiskt sprider de sig snabbt i samhället och inom allt fler industrier. Med sin snabbhet och kapacitet är de idag helt oumbärliga inom exempelvis finanssektorn, men även inom till exempel nyhetsmedier, konsumtion och underhållning samt sakernas internet.

Det har debatterats livligt om algoritmer är bra eller dåliga. Inte minst med tanke på deras eventuella roll i att skapa så kallade filterbubblor och negativa inblandning i valresultat. Det har även lyfts fram att stora globala företag som Facebook och Google har så mycket uppgifter om oss, och vi vet inte riktigt hur de används. Vad händer då med vår personliga integritet?

Hot eller möjlighet?

Så ska vi se algoritmerna som hot eller möjlighet? Det snabba svaret är ”både och”. I sociala medier och sökmotorer ger algoritmer dig mer av det du redan gillar, baserat på vilka vänner du har på Facebook och vilka sökningar du gjort på Google. Allt loggas och kan användas för att bygga upp en profil om dig och dina preferenser.

På plussidan kommer att du sparar fantastiskt mycket tid eftersom du inte själv behöver hantera ohyggliga mängder information. Men eftersom algoritmerna kan bidra till att förstärka människors åsikter kan det i värsta fall leda till bland annat demokratiproblem när människor ensidigt konsumerar sina nyheter på internet, utan att ta del av någon öppen debatt.

Artboard Created with Sketch.
Jutta Haider
Tänk på att vara källkritisk, varför syns just de här nyheterna i mitt flöde?

Det finns också en risk att algoritmerna i hög grad speglar de värderingar som finns i den grupp och i den kultur där de programmerats. Vilket kan göra att de resultatet som de genererar inte fungerar lika bra, eller direkt dåligt, i andra grupper eller kulturer.

Tänk på att vara källkritisk

– Det är viktigt för individen att vara källkritisk och förstå varför exempelvis sökresultat ser ut som de gör. Man bör fundera över varför jag får just de här nyheterna i mitt Facebookflöde. Men att få människor att tänka så är naturligtvis en stor pedagogisk utmaning, säger Jutta Haider.

Trots de negativa sidor hon ser, påpekar hon ändå att algoritmer även kan leda till mycket stora mänskliga vinster inom vissa områden.

– De kan till exempel effektivisera medicinska tillämpningar. De kan leda till bättre undersökningsresultat och vara oerhört positiva när det exempelvis gäller att hitta och bedöma tumörer, säger hon.

Med tanke på de enorma möjligheter som algoritmer kan skapa är det inte förvånande att allt fler företag får upp ögonen och använder dem i sin internetbaserade försäljning och marknadsföring.

En marknadsförares dröm

Algoritmer kan vara en marknadsförares dröm eftersom de tar direktmarknadsföring till helt nya nivåer. Det är lättare att samla in data om dina kunder – på individnivå – som sedan kan användas för att skräddarsy erbjudanden. Vi har alla sett funktionen, ”Om du gillar det här kanske du även gillar…” på shoppingsajter, men även i till exempel Spotify och Netflix.

Denna typ av automatiserad och riktad marknadsföring (marketing automation) kan vara olika sofistikerad. Inom business-to-business (B2B) används mycket avancerade plattformar som följer en potentiell köpare genom köpresan. Baserat på personens aktiviteter på internet samlas allt mer specifik information in. Denna ligger sedan till grund för exempelvis nytt redaktionellt material eller nya erbjudanden som distribueras till personen, och som ska leda till nästa steg i köpprocessen, och till slut hela vägen till ett fullbordat köp.

Oavsett vad vi tycker om algoritmer kommer inte användningen att minska. Om den sedan ska regleras eller göras mer transparent är en fråga som kommer att kräva ett omfattande samarbete på mycket hög nivå. Det är exempelvis helt klart att det ökande intresset för artificiell intelligens (AI) och självlärande maskiner på sikt kommer att öka användningen av algoritmer och öppna för många nya spännande tillämpningar.

Publicerad