Din webbläsare stöds inte

Din webbläsare stöds inte. Ladda ner en av följande webbläsare för att kunna få en fullständig Svea-upplevelse.

Hoppa till innehåll

Vem behöver plastkortet idag?

Publicerad | Övrigt

I takt med att digitala betalsätt vinner marknadsandelar sjunker kontanternas aktie för varje år som går. Allt tyder på att det kontantlösa samhället förr eller senare kommer att bli verklighet. Utvecklingen föranleder en naturlig följdfråga: Innebär det även att det fysiska plastkortets dagar är räknade? Vi vrider och vänder på köpkortets historia i jakten på svar.

Mänsklig teknik har en osviklig tendens att byta skepnad över tid. Om någon hade placerat världens första kontokort i din hand i dag hade du antagligen sett förbryllad ut och undrat vad det var för någonting. Det första betalningsinstrumentet som lät dig handla smidigt på kredit var nämligen inte gjort av plast eller ens särskilt kortliknande till utseendet. I stället bestod det av små metallstycken som liknande rikt utsmyckade mynt eller identitetsbrickor.

Bruket av så kallade ”charge coins”, eller kontobrickor, växte fram i USA under slutet av 1800-talet och lät varuhus som Macy’s ge sina lokala stamkunder ett mer raffinerat sätt att handla på krita. Systemet byggde på att handlaren visste vem det var som handlade: Kunden uppgav sitt namn och visade upp det nummer som var präglat på brickan. Butikspersonalen kollade sedan manuellt av att uppgifterna stämde överens i sina interna register. Därefter gick köpet igenom.

Tekniken var till en början tydligt avgränsad och de flesta kontobrickor fungerade bara i affären som hade utfärdat dem. Men det skulle inte dröja länge innan den tidiga kontokortstekniken började spridas över världen.

Sverige först i Europa

I Sverige blev det exklusiva varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm först ut med en egen variant av de amerikanska kontobrickorna under 1920-talet. NK:s brickor utfärdades inte till vem som helst, utan ställde höga krav på kreditsäkerhet. Följaktligen blev de små brickorna av metall till en början något av en statussymbol, lite som en dyr bil eller ett stort hus. Enligt Centrum för näringslivshistoria lär rika damer till och med ha burit kontobrickorna i kedjor kring halsen, som ett slags smycken, för att markera sin särskilda ställning.

Parallellt med kontobrickornas frammarsch sysselsatte sig ett stort antal aktörer i USA med att skapa nya uppfinningsrika sätt att betala på kredit. Ett av de mest avgörande stegen togs av flygbolaget American Airlines, som 1936 introducerade världens första ”kontokort” av plast genom sitt Air Travel Card. Kortets användningsområden var begränsade jämfört med dagens motsvarigheter men lanserade likväl två idéer som skulle bli tongivande för branschen: Kortet var det första som var knutet till ett system med unika kontonummer som gick att binda till en viss person – och senare blev det även först med att använda en magnetremsa för att genomföra transaktioner.

De nymodiga idéerna om betalkort av plast seglade långsamt men stadigt över till vår sida av Atlanten. I slutet av 1950-talet hade de flitigt använda kontobrickorna börjat att betraktas som alltmer gammalmodiga. Den amerikanska uppstickaren Diners Club hade drygt ett decennium tidigare lanserat sina populära betalkort av papp som snabbt vunnit marknadsandelar. Under 1958 följde Bank of America efter med den uppmärksammade lanseringen av BankAmericard – ett litet fenomen som vi i dag känner som VISA-kortet.

Året därpå blev Sverige det första landet i Europa som lanserade ett renodlat kreditkortssystem som efterliknande de amerikanska satsningarna. 56 detaljhandlare i Stockholm gick då ihop för att genom företaget Stockholms Konto-Ring erbjuda ett kreditkort av plast som gällde i alla deras affärer. Kort därefter, i början av 1960-talet, introducerade pionjären Nordiska Kompaniet till slut Sveriges första riktiga kombinerade konto- och kreditkort av plast, i samarbete med Diners Club.

Och snart skulle svenskarnas plånböcker fyllas med många fler sådana. Väldigt många fler.

Kreditkortsfebern sätter in

Om de första försöken att lansera ett svenskt kreditkortsystem som byggde på den amerikanska modellen var relativt småskaliga och begränsade markerade 1970-talet en tydlig vändpunkt. Fler och fler banker började vid den här tiden att ge ut kombinerade betal-, kredit- och uttagskort som samlade alla funktioner i ett enda plastkort. Dessutom etablerade sig amerikanska kreditkortsjättar som Master Charge (i dag känt som Mastercard) och VISA i landet. Svenskarna var inte sena när det kom till att anamma den nya tekniken: Enligt Centrum för näringslivshistoria ägde 40 procent av befolkningen ett betalkort redan 1979.

Det moderna köpkortet – så som vi känner det i dag – var fött.

Sedan dess har det plastiga betalsättets formkurva mer eller mindre konstant pekat spikrakt uppåt. Enligt branschföreningen Card Payment Sweden finns det i dag över 15 miljoner betalkort utfärdade på den svenska marknaden, medan 97 procent av alla svenskar äger minst ett betalkort. Enligt Riksbankens statistik över olika typer av betalningar är kortbetalningar det betalsätt som ohotat dominerar på den svenska marknaden. Antalet kortbetalningar växte mellan 2014 och 2020 från drygt 2,6 miljarder till hela 3,4 miljarder transaktioner.

Men trots den till synes omilt positiva utvecklingen sedan 70-talets kreditkortsfeber drabbade Sverige finns det flera tecken som tyder på att betalkortets guldålder skulle kunna vara på väg mot sitt slut.

Titta bara på hur det går för andra fysiska betalmedel.

Artboard Created with Sketch.
Henrik Bergman
Vi har fortfarande stora samhällsgrupper som inte är digitala.

Kontanter på väg bort?

I Handelsrådets rapport När slutar handlare acceptera kontanter? från 2018 konstaterar forskare från KTH, Handelshögskolan i Köpenhamn och Riksbanken att ”utvecklingen mot ett samhälle där kontanter spelar en mycket marginell roll går i rasande takt”. I sina beräkningar kom forskarlagen fram till att det inte längre torde vara ekonomiskt försvarbart för en genomsnittlig svensk handlare att acceptera kontanter efter den 24 mars 2023.

Handelsbranschen själv är inte fullt lika snabb med att döma ut fysiska pengar. I en undersökning som branschorganisationen Svensk Handel genomförde förra året framkommer att många svenska handlare alltjämt fortsätter att acceptera kontanter. I Svensk Handels undersökning svarade 66 procent av de tillfrågade handlarna att de inte tror att de kommer att sluta acceptera kontanter.

Andra som ställer sig tveksamma till Handelsrådets bäst före-datum för kontanter är Svenska Bankföreningen.

– Digitaliseringen av betalningar har haft ett stort genomslag i Sverige. Det beror till stor del på att många kunder efterfrågar de digitala lösningarna. De upplevs som smidigare och mer effektiva. Där räcker det med att vända blicken mot marknadspenetrationen för tjänster som Swish och BankID för att konstatera att vi rör oss bort från fysiska betalmetoder till förmån för digitala tjänster. Men det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns stora samhällsgrupper som inte är digitala. Under överskådlig tid framöver kommer det därför att behöva finnas fysiska betalmedel, säger Henrik Bergman, avdelningschef på Svenska Bankföreningen.

Han får medhåll av Mastercard, ett globalt teknikföretag inom betalningsindustrin, som pekar på att Sverige är en föregångsmarknad jämfört med många andra länder i världen. Bara för att vi i hög grad är redo att överge fysiska mynt och sedlar betyder det inte att alla är det.

Norden i framkant

– Det är viktigt att komma ihåg att världen rör sig i olika hastigheter här. Vi i Norden ligger i framkant när det gäller utvecklingen av betalningsteknologier medan andra delar av världen fortfarande kan vara mer beroende av fysiska betalningsmetoder. Det handlar om att se till att alla är ombord, säger Johan Modenius, ansvarig för relationen med alla banker på Mastercard i Norden och Baltikum.

Oavsett vilken röst man väljer att lyssna till i kontantdebatten talar siffrorna sitt tydliga språk. Enligt Riksbankens Betalningsrapport 2021 minskade andelen personer som betalat kontant vid sitt senaste köp från 39 till 9 procent mellan åren 2010 och 2020. Samtidigt minskade antalet transaktioner vid uttagsautomater mellan 2014 och 2020 från 214 till 65 miljoner.

Svenska myndigheter och näringslivet i allmänhet har länge arbetat med att bereda väg för det kontantlösa samhälle som den här trenden pekar mot. Riksbanken förbereder just nu för att kunna ta emot omedelbara betalningar från aktörer som Swish i sina system. Dessutom utreder man sedan flera år tillbaka möjligheten att ersätta kontanter med e-kronan – ett slags digitala centralbankspengar som skulle kunna bygga på snarlik teknik som kryptovalutor. På andra håll försöker aktörer som Apple Pay, Samsung Pay och flera andra att få svenskarna att lämna plånboken hemma till förmån för kontaktlösa NFC-betalningar med mobiler och moderiktiga ”wearables”.

Var man än vänder blicken är några följdfrågor givna: Om kontanter nu tycks vara på väg bort, innebär det inte att det traditionella betalkortet snart också är det? Och vem behöver egentligen plastkortet när digitala lösningar erbjuder ännu smidigare alternativ?

Johan Modenius
Människor gillar val. Man använder gärna olika betalsätt efter situation.

Digital säkerhet nyckeln

På Mastercard – som enligt analysbyrån Insight Intelligences undersökning Sverige betalar är den näst mest använda betaltjänsten i Sverige i dag efter Swish – tror man att fysiska betalmedel som kort och kontanter kommer att fortsätta att spela en viktig roll i många människors liv framöver.

Med det betyder inte att utvecklingen står still.

– Under överskådlig framtid tror jag att fysiska betalmedel kommer att finnas kvar. Det vi vet är att människor gillar val. Man använder gärna olika betalsätt beroende på vilken situation man befinner sig i – och för många kan det fortfarande inkludera kontanter, även om det börjar bli en sällsynthet i Sverige. När vi går mot en alltmer digital livsstil är det naturligt att nya betalningsformer dyker upp. Men i dag kan telefoner och wearables enkelt utföra betalningsuppgifter, så det är inte säkert att plastkort kommer att vara förstavalet för alla framöver, säger Johan Modenius på Mastercard.

En annan viktig faktor som skulle kunna sakta ner övergången till ett kortlöst samhälle är synen på digital säkerhet. Enligt undersökningen Sverige Betalar uppfattar en överväldigande majoritet av svenskarna att kontaktlösa betalningar inte känns lika säkra som traditionella kortbetalningar. Ändå föredrar 84 procent att använda sig av dem. Troligtvis för att behovet av smidighet och effektivitet ändå trumfar säkerhetsaspekten när det väl kommer till kritan.

Betallösningar hos Svea

Branschen har stora utmaningar men också gott självförtroende

Givetvis finns det utmaningar med att både göra nya digitala betalmedel tillgängliga och säkra på samma gång. Men på den här fronten uppvisar branschen gott självförtroende.

– Om vi jämför fysisk och digital säkerhet i dag är många aktörers utgångspunkt att de digitala lösningarna till och med ska vara säkrare än den fysiska motsvarigheten. Både digital och fysisk säkerhet består av en ständig dragkamp mellan de som sysslar med bedrägerier och de som ger ut betalningsinstrumenten. Den här kampen kommer att fortsätta oavsett om vi använder oss av fysiska eller digitala betalmetoder, säger Henrik Bergman på Svenska Bankföreningen.

Även Mastercard menar att enkla och säkra betalningar är en avgörande faktor i morgondagens digitala betallandskap.

– Säkerhet är något vi alla kan relatera till, speciellt nu efter pandemin när e-handeln har ökat. Som ett resultat av detta och den övergripande digitaliseringen blir tillgången till enkla och säkra betalningar ännu viktigare för samhällen. Det avgörande är att människor kan lita på nya betalsätt och att det är enkelt, flexibelt, bekvämt och säkert, säger Johan Modenius.

Han menar dock att det finns andra viktiga perspektiv på teknikutvecklingen inom betalningar. Perspektiv som tenderar att hamna i skymundan.

– Vi glömmer ofta hur spännande övergången till digitala betalmedel är ur ett tekniskt perspektiv, och det faktum att dessa snabba förändringar har haft fantastiska effekter på samhället. I dag behöver du inte din PIN-kod för mindre kontaktlösa köp, du kan använda ditt betalkort för att köpa och förvara biljetter till bussen eller använda din smarta klocka som plånbok. Det är viktigt att komma ihåg hur mycket gott som kommer ur den tekniska utvecklingen, säger Johan Modenius.

Finns det ett bäst-före-datum?

Ingen av de experter som Svea har talat med till den här artikeln vill uttala sig lika tvärsäkert om plastkortets framtid som Handelsrådet gjorde när man satte ett ”bäst före-datum” för kontanter. Kanske beror det på risken att behöva äta upp sina ord om profetian senare visar sig slå fel. En annan förklaring skulle kunna vara att all mänsklig teknik helt enkelt är iterativ och prövande till sin natur. De stora revolutionerna syns tydligast i backspegeln.

Men precis som när de sinnrika kontobrickorna av metall en gång i tiden spred sig från amerikanska handlare hela vägen till Nordiska Kompaniet i Stockholm kan vi i alla fall vara säkra på en sak.

Oavsett åt vilket håll utvecklingen går kommer den att vara konsumentdriven.

– I slutänden är det upp till konsumenterna själva att bestämma om de vill sätta in ett plastkort i en kortläsare, ”blippa” med det, använda sin telefon eller använda sig av digitala plånböcker och onlinebetalningar. Det är upp till konsumenterna att välja vilken framtid man vill ha.

Publicerad