Vården verkar ha ett outsinligt behov av tjänster. Därför lockas många nystartade företag till den offentliga sektorn. Men där gäller inte alltid samma regler som i den privata. Nya momsregler från 1 juli 2019 kan också ställa till det.
Människors behov av stöd och hjälp är aldrig sinande. För att möta behoven köper framför allt kommunala socialtjänster en hel del vård och omsorg från den privata sektorn. Här finns alltså en stor marknad för företagare som vill ägna sig åt att förbättra tillvaron för andra.
– I princip all frivilligvård socialtjänsterna köper upp är privata. Upphandlingarna sker via ramavtal och sedan avropas det vid behov. De flesta har avtal med många olika aktörer.
Det säger Marianne Saur Hedlund, som i många år har varit socialchef, bland annat i Sundbybergs stad. Numera är hon själv egenföretagare och tar uppdrag som interimschef samt arbetar med ledarutveckling, teamutveckling och organisationsutveckling.
Enligt Marianne Saur Hedlund kan man dela in behovet i två stora grupper:
- Boende och sysselsättning och
- Behandling och stöd
Det kan handla om åldringsvård, missbruksvård av olika slag, barn som behöver utredningshem, ungdomar som behöver stöd, ätstörningar eller självskadebeteenden.
Vill man in på den här marknaden måste man bevaka socialtjänsternas upphandlingar och svara på anbud. Ofta slår sig mindre kommuner samman och genomför upphandlingar tillsammans vart fjärde eller vart sjätte år. Då gäller det att hänga med.
Upphandlingarna görs enligt LOU*
Det innebär att det är arbetskrävande att svara på anbuden och skriva offerter. Men det finns även en annan lag som styr det sociala företagandet: LOV, lagen om valfrihet. Den säger att medborgarna ska ha rätt att själva välja vem som ska ge dem den vård och omsorg de behöver. Inom LOV sker kommunernas upphandling kontinuerligt. Ett krav för att svara på anbud enligt LOV är att företaget är valbart hela tiden, det vill säga ständigt har lediga platser i sin verksamhet.
*LOU står för Lagen om offentlig upphandling.
Familjerådgivning
Familjerådgivning är en tjänst som efterfrågas allt mer, särskilt efter semestern och efter jul. Sedan 1995 är kommunerna skyldiga enligt lag att erbjuda familjerådgivning. Nästan alla mindre kommuner köper den tjänsten, oftast genom LOV-upphandling. Det gör att de som söker familjerådgivning har flera utförare att välja mellan. En del kommuner upphandlar familjerådgivning via LOU.
Stöd till den som vill starta eget
Vårdförbundet, som organiserar sjuksköterskor, har särskild service för dem som vill bli egenföretagare inom vården. På sin hemsida utlovas personlig utvecklingshjälp, hjälp med affärsplan och andra förberedelser, samt särskilda försäkringar man behöver om ens verksamhet går ut på att vårda andra människor. Vårdförbundet organiserar också mötesplatser och nätverksträffar för företagare.
Det allra enklaste om man är utbildad vårdgivare, som sjuksköterska, fysioterapeut eller läkare, är att starta ett aktiebolag och sedan erbjuda sina konsulttjänster till ett antal kunder, exempelvis två-tre sjukhus eller vårdcentraler. På det sättet hoppar man över den mellanhand som bemanningsföretag utgör. I den bästa av alla världar kan du då själv få bättre betalt, och det blir ändå billigare för din uppdragsgivare.
Läs mer på Vårdförbundets webbplats - företagare inom vården
Nya momsregler från 1 juli
Men här finns ett aber som gäller både konsulter och bemanningsföretag: Från den 1 juli beläggs hela branschen med moms på 25 procent, från att tidigare ha varit momsbefriad. Vårdgivare som köper tjänsterna får alltså motsvarande kostnadshöjningar. Kommuner och landsting kompenseras för momsen, men inte privata aktörer.
Hela förändringen beror på en nytolkning i Skatterättsnämnden av de regler som gällt sedan 1995. Branschen är mycket kritisk och befarar att nya momsregler ytterligare kan spä på bristen på framför allt sjuksköterskor. Debatt pågår och sista ordet är inte sagt.
Läs mer på Skatteverkets webbplats
Källor: DI, Arbetsvärlden och Skatteverket
