Det behövs ett utökat samarbete och tydligare roller för att svenska myndigheter ska bli bättre på att förebygga och hantera penningtvätt och finansiering av terrorism. Det framkommer i en ny rapport, som Länsstyrelsen Stockholm har varit med om att ta fram.
Länsstyrelsen Stockholm är en av 16 myndigheter som tillsammans med Advokatsamfundet bildar en samordningsfunktion mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samordningsfunktionen ska varje år ta fram en nationell riskbedömning på området. I årets upplaga har man kartlagt och riskbedömt myndigheternas utmaningar i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
I rapporten framkommer att länsstyrelserna behöver utöka tillsynsinsatserna mot verksamhetsutövare, och de har därför tilldelats extra pengar av regeringen för att rekrytera fler handläggare. För Länsstyrelsen Stockholms del innebär det att ytterligare två handläggare kommer att anställas.
Verksamhetsutövare som länsstyrelserna har tillsynsansvar över i dag är varuhandlare som tar emot eller betalar ut kontanter motsvarande minst 5 000 euro, pantbanker, redovisnings- och bokföringskonsulter, skatterådgivare och oberoende jurister som erbjuder vissa tjänster.
Andra föreslagna ändringar i femte penningtvättsdirektivet
- Fler kategorier av företag ska anses vara verksamhetsutövare, bland annat sådana som förvaltar och handlar med virtuella valutor samt de som förmedlar, förvarar eller handlar med konstverk. Dessa ska anmäla sig till penningtvättsregistret hos Bolagsverket.
- Bolagsverket får besluta att en uppgift som verket antar är felaktig inte ska registreras eller att den ska tas bort från registret.
- Skärpta åtgärder för kundkännedom ska vidtas i förhållande till kunder i så kallade högrisktredjeländer.
- Skyddet för visselblåsare ska utökas, framför allt genom nya bestämmelser om rätt till skadestånd.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020.
Källa: Regeringen.se och Bolagsverket