Blufföretag ligger bakom 25 procent av konkurserna

UCs analytiker letar hela tiden udda och orimliga data.

Publicerad | Övrigt

Så många som 25 procent av alla konkurser görs av oseriösa aktörer. Det visar UC:s analysverktyg, som lanserades för två år sedan. Men Richard Damberg på UC tror att de verkliga siffrorna är ännu högre.

– Trots att vi fångar in så många bedragare, var fjärde som gör konkurs, missar vi säkert en del. Det kommer aldrig att finnas något heltäckande system. Men vi utvecklar verktyget hela tiden och lär oss hur de jobbar. Med tiden tror vi att fler blufföretag kan upptäckas, säger han.

Utan att nämna några företagsnamn menar Richard Damberg att några av förra årets största konkurser, sett till omsättning, gjordes av rena blufföretag. Han vill inte i detalj berätta hur verktyget fungerar, av rädsla för att ”utbilda” bedragarna. Men kortfattat fungerar det så att verktyget letar efter udda och orimliga data hos de företag som granskas. Det kan vara att ett bolag har 1 miljard i omsättning, men inga anställda. Eller att omsättningen plötsligt rakar i höjden. När årsredovisningen ser bra ut är det lättare att lura till sig krediter, och sen ta pengarna och sticka.

– När vi har fångat upp data som är motstridiga eller orimliga varnar vi våra kunder och uppmanar dem att utreda noga innan de gör affärer med företaget.

Verktyget utvecklas löpande

Verktyget utvecklas genom att UC följer de företag som skickat skumma signaler. Genom ett detektivarbete ser analytikerna exempelvis att vissa personer och konstellationer återkommer i flera eller många av dessa företag.

– Vi får mycket input från våra kunder om bedrägliga bolag. Då kan vi titta närmare på dem för att se vad de har gemensamt och vilka tecken som tyder på bedrägeri. Hur brukar styrelserna se ut? Finns det tecken i årsredovisningen?

Richard varnar för id-kapningar

Apropå styrelser varnar han för risken att en person kan få sin identitet kapad. Tillvägagångssättet är att bedragare ändrar styrelsens sammansättning hos Bolagsverket, sätter in någons namn – till exempel ditt – och sedan beställer varor i ditt namn. Att detta är möjligt beror på att det fortfarande går att göra ändringar till Bolagsverket via blankett i stället för via Mobilt BankId.

– Vi har haft anledning att hjälpa personer som råkat ut för detta. Bolagsverket hålla på att förbättra sina rutiner, men är inte framme än, säger Richard Damberg.

Publicerad