Förslag om sänkt kapitalkrav för aktiebolag

Publicerad | Övrigt

Regeringen vill halvera kapitalkravet för aktiebolag från 50 000 till 25 000 kronor från den 1 januari 2020. Många bedömare är kritiska. Sara Orback, föreningsjurist på FAR, förklarar varför.

Förslaget om sänkt kapitalkrav är en del av den så kallade 73-punktsuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna. Argumentet för att halvera kravet på aktiekapital är, enligt den promemoria som regeringen skickat ut på remiss, att underlätta företagandet. Särskilt med tanke på att många nya företag som bildas är tjänste- och kunskapsföretag som inte behöver något stort kapital för att dra igång. Ett lägre kapitalkrav skulle också ge entreprenörerna ett större manöverutrymme, menar regeringen.

Ett annat argument är att andra nordiska länder har lägre kapitalkrav än Sverige, och att det finns länder, exempelvis Storbritannien, som inte har något kapitalkrav alls.

Skäl till att ha ett kapitalkrav

Kapitalkravet anses utgöra en viss säkerhet för att det finns pengar att betala leverantörerna med. Ett annat skäl är att det anses försvåra för oseriösa företagare och bidra till att minska ekonomisk brottslighet. Genom att det krävs ett kapitaltillskott tvingas företagaren tänka igenom sin affärsidé, vilket generellt leder till mer hållbara företag – det är i alla fall tanken.

”Minimikravet på aktiekapital kan emellertid också utgöra ett hinder för den som vill bedriva näringsverksamhet i aktiebolagsform”, skriver regeringen som också påpekar att dagens krav på 50 000 kr i praktiken utgör ett ”klent skydd för de allra flesta borgenärer.”

Men remissinstanserna har inte varit särskilt positiva till en sänkning. Varken Småföretagarnas Riksförbund eller Företagarna anser att sänkningen är nödvändig eller efterfrågad. UC och Ekobrottsmyndigheten befarar att antalet oseriösa företag kommer att öka, liksom antalet företagskonkurser.

Artboard Created with Sketch.
Sara Orback
Sänker man kapitalkravet behöver man göra en översyn över regelverket.

På FAR ställer man sig inte heller positiv till förändringen, även om föreningen i och för sig anser att aktiekapitalet mycket väl kan sänkas, till och med till 0 kronor. Men:

– Många regler i aktiebolagslagen är knutna till aktiekapitalet. Sänker man kapitalkravet behöver man göra en översyn över hela det regelverk som avser borgenärsskyddet och kontrollbalansräkningen, säger Sara Orback.

Enligt aktiebolagslagen är företagets styrelse skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning så fort det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet. Om då aktiekapitalet bara är 25 000 kronor kan det räcka med att ett nystartat företag får en räkning på 13 000 kronor, så kan man vara där. Kontrollbalansräkningen ska granskas av revisorn – om det finns någon. Görs inte detta och företaget hamnar på obestånd riskerar styrelse, vd och/eller ägare att bli personligt betalningsansvariga för alla slags skulder som har uppstått efter det att kontrollbalansräkningen borde ha upprättats.

– Vi anser att reglerna om ansvar för likviditetsutveckling och risk för obestånd bör bli mycket tydligare, säger Sara Orback.

Hon menar att inte heller dagens kapitalkrav på 50 000 kronor utgör något tillräckligt skyddsnät, vare sig för borgenärerna eller företaget. Redan nu kan halva aktiekapitalet förbrukas mycket snabbt om företaget råkar i svårigheter.

– Problemet finns redan i dag, dessutom är risken stor att reglerna om kontrollbalansräkning inte följs i företag som saknar revisor eller auktoriserad redovisningskonsult. Om man sänker till 25 000 kronor urholkas reglerna än mer, säger hon.

Men med ett nytt regelverk, som tydligare anger hur likviditetsutvecklingen och borgenärsskyddet ska säkras, menar alltså FAR att något kapitalkrav egentligen inte skulle behövas.

Här får föreningen medhåll från Advokatsamfundet, som i sitt remissvar förespråkar att kapitalkravet sänks till 1 krona. Men liksom FAR anser samfundet att man i så fall samtidigt bör genomföra en reform av kapitalskyddssystemet i aktiebolagslagen. En sänkning till 25 000 kronor – ”eller någon annan nivå” – ses inte som meningsfullt.

Publicerad