Coronakrisen lindrigare än befarat – hittills

Informationsföretaget Bisnode har haft mycket att göra under coronapandemin. Information om hur det går för näringslivet och hur det ekonomiska landskapet förändras har varit hett eftertraktad. När företagare och företagsledare uppmanas att ta fram scenarier för att försöka förutse vad som kan hända i framtiden, är det viktigt att ha siffror att jobba med.

Coronaindex

Det är en av anledningarna till att man skapade Bisnodes coronaindex, förklarar produktchefen Henrik Hargéus. Här finns kurvor och staplar som visar utvecklingen i antalet konkurser och företagsrekonstruktioner, hur många anställda som har drabbats, hur många nya företag som har startats, hur långa betalningstiderna är och hur många företag som får betalningsanmärkningar. Allt med början i mars 2020 och framåt, och alla siffror jämförs med samma period 2019. Senaste uppdateringen avser vecka 38 i år och nya siffror kommer varje månad.

Så vad visar sammanställningen?

– Kort sammanfattat kan man säga att den samlade bilden av svenskt näringsliv visar att pandemin inte har haft den förfärliga effekt som man först trodde. Det beror till stor del på de statliga stimulanspaketen, men också på att företagen själva har varit snabba med att vidta åtgärder, säger Henrik Hargéus.

Han är dock noga med att påpeka att coronaindexet inte visar hela bilden och att ingen vet hur utvecklingen framåt blir.

– Hur det går framöver beror på om pandemin blir långdragen, och hur handel och industri i andra länder kommer igång – med tanke på att Sverige är exportberoende.

En summering av Bisnodes coronaindex visar att konkurserna i vecka 38 bara hade stigit med några procentenheter mer än under samma period 2019, och för den största ökningen stod företag i storleksordningen 25 till 50 miljoner kronor i omsättning.

Större företag mer drabbade än tidigare

– Tittar man staplarna över antalet anställda som berörts av konkurser, ser man att det är drygt 2 000 fler i år än förra året. Det måste tolkas som att de företag som gått i konkurs i år har varit större än förra året, säger Henrik Hargéus.

Antalet företagsrekonstruktioner har mer än fördubblats, men från en låg nivå.

– Det ser mycket ut, men antalet företag är inte så stort. Däremot är de företag som är föremål för rekonstruktioner större än tidigare, säger Henrik Hargéus.

Nästa statistikområde som ingår i coronaindexet är start ups, alltså antal nya företag. Här ser man en rejäl ökning jämfört med förra året. Det kan ha flera förklaringar.

Hemmajobbarna startar eget

– Dels kan man tänka sig att en del som jobbat hemma under våren har gjort slag i gamla drömmar om att driva eget. Dels har säkert en del som blivit uppsagda känt sig tvungna att starta företag. En annan faktor är att aktiekapitalkravet sänktes till 25 000 kronor 1 januari. Man kan se på annan statistik att antalet nya enskilda firmor har minskat, säger Henrik Hargéus.

När det gäller betalningar är statistiken lite överraskande. Den visar nämligen att betalningsindex ligger över 80 under hela våren och sommaren 2020. Först i september sjönk det till strax under 80. Ett index på 80 innebär att företagen har betalat sina fakturor på förfallodagen. Under 80 innebär att de har betalat senare, och över 80 att de har betalat före förfallodagen.

– Vår tolkning är att en hel del företag begärde förskottsbetalning av sina kunder under våren, och fick det också.

När det gäller betalningsanmärkningar – den här statistiken avser enbart företag och inte privatpersoner – ses inga stora förändringar jämfört med förra året. Det förklarar Henrik Hargéus med att staten medgav uppskov med inbetalningar av skatter och avgifter under våren och sommaren.

– Det finns en farhåga om att det kan ställa till problem för en del företag när Skatteverket börjar driva in dessa pengar – då kan antalet konkurser komma att öka, säger han.

Bisnodes bild av att svenskt näringsliv har klarat sig hyfsat genom krisen – i alla fall hittills – motsägs till viss del av annan statistik. Arbetsförmedlingen rapporterade till exempel nyligen att en av fyra som varslats under coronakrisen har varit arbetslös någon gång under de fyra månaderna efter att varslet lagts. Det är fler än under finanskrisen, då var motsvarande siffra en av fem. De flesta som blivit arbetslösa återfinns inom hotell- och restaurangbranschen.

Hotell & restaurang har det tufft

Hotell och restaurang, och hela rese- och konferensbranschen har drabbats extra hårt av just den här krisen.

– Hela sektorn är under mycket hård press, och vi tror inte krisen är över på långt när för dem. Om det inte blir en vändning i pandemin befarar vi en andra våg av konkurser i den sektorn, säger Henrik Hargéus på Bisnode.