Future Day - framtidens betallösningar

Svea Ekonomis första ”Future Day”, en föreläsningsdag med fokus på framtiden, hade betallösningar som tema. Ett hett ämne i en snabbt föränderlig värld. Inbjudna talare kom från olika delar av den svenska ekonomin och angrep ämnet från skilda perspektiv. Deras föreläsningar blev mycket uppskattade hos den månghövdade publiken och hela dagen gav mersmak inför framtida liknande event. Här i artikeln har vi samlat referat av samtliga fyra föreläsningar.

Anders Borg - Historien har fått ett nytt mönster

Förre finansministern och numera internationelle rådgivaren Anders Borg målade med de stora penseldragen och antog ett globalt perspektiv.

Han började med att visa hur fattigdomen i världen minskar kraftigt och hur medelklassen tar mer plats – samtidigt som befolkningen ökar. Den ekonomiska tillväxten är mycket snabbare på andra kontinenter än i Sverige och Västeuropa.

– På 40 år har Kina gjort den resa som för oss i Norden tog 260 år, sa han. I den nya världen har många företag, som inte följt med i utvecklingen, redan slagits ut. I stället är det innovationsföretagen som är vinnare, inte minst för att de kan sammanföras med investerare mycket snabbare än tidigare. – Den globala digitaliseringen och den produktionstekniska utvecklingen skapar ett nytt sätt att förhålla sig till innovation. Men är det bra för samhället? frågade Anders Borg retoriskt. Onekligen skapar det geopolitiska spänningar, förklarade han. Delvis beror det på att Europa och USA inte har sett någon reallönestegring på decennier, alltmedan befolkningarna i tillväxtländerna får det bättre för varje år. De finansiella systemen för betalningar befinner sig mitt i denna utveckling.

Anders Borg berömde svenska banker för att ligga i framkant. 95 procent av alla svenska konsumenter använder sig av digitala betallösningar. Kina ligger minst lika bra till tekniskt, där jätten Alibaba utvecklat tjänsten Alipay för vardagsbetalningar. Den används idag av en halv miljard människor.

Utmanar bankerna

– Den här typen av globala lösningar utmanar bankerna. Nästa steg är att använda artificiell intelligens i de finansiella systemen. Anders Borgs egna slutsatser av utvecklingen är att det är bra att fler människor får tillgång till finansiella tjänster. Den ger möjlighet till billiga lån och är en viktig del av fattigdomsbekämpningen. Den utgör också smörjolja för tillverkning och service, och ger bättre möjlighet att kontrollera finansiella risker.

– Efter 2008 års kris tog det två år att se var riskerna i de finansiella systemen egentligen fanns. Nästa gång blir det annorlunda. Svängningarna i ekonomin förväntas bli mindre.

Risker med utvecklingen

Det finns också risker med den pågående utvecklingen. Stor innovationsgrad kan leda till osäkerhet och lånebubblor på grund av ökad konkurrens. Giganter som Google, Alibaba och Facebook utgör också risker, men de är svårbedömda.

– Måste deras verksamhet regleras? Kan vi konsumenter acceptera att de har all information om oss och kan göra kreditbedömningar? Cybersäkerhet är en annan risk. Alla banker i världen har varit utsatta för attacker, och här finns ingen riktig ordning, menade Anders Borg som efterlyste ett globalt ”cyber security”-protokoll, en standard att hålla sig till.

Sophia Wikander - Nordea

Sophia Wikander, chef för Business Innovations på Nordea, befinner sig redan långt in i framtiden i sitt dagliga jobb.

I sitt anförande pekade hon på de hetaste trenderna att förhålla sig till om man är en storbank. Nya regelverk (PSD2, GDPR), nya spelare på marknaden, ökade förväntningar från kunder och ny teknologi är bara några.

– Syftet med de nya regelverken är att ge konsumenten mer makt och trygghet. Men det ger oss många frågor att besvara. Sophia Wikander tog utvecklingen mot IoT, Internet of Things, som exempel. Fullt utbyggd kommer denna funktion att generera en mängd små betalningar, och kunden kommer inte att acceptera något krångel. Men vem ska få tillgång till kundens konto? Och vem vet att beställaren har rätt att beställa? – Det här kräver mer transparens hos oss, vilket i sin tur betyder enorma investeringar i finansiell teknik, sa hon.

Framtidens valuta

Big data beskrevs av Sophia Wikander som ”framtidens valuta”. Just banker har redan i dag tillgång till stora mängder information om sina kunder, och det sedan lång tid tillbaka.

Pushnotiser

Ett exempel på hur bankernas reserv av data kan användas kommer från en turkisk bank som beslöt att pusha ut köpimpulser till sina kunder. En person som tidigare köpt och betalat något hos Tommy Hilfiger fick följande meddelande på telefonen: ”Du befinner dig just nu utanför en Tommy Hilfiger-butik. Där är det rea”. – Kunderna uppfattar sådana meddelanden som positiva, förutsatt att de begränsas. Och pushnotiserna ökar försäljningen i butiken, berättade Sophia Wikander.

Open Banking

Ett av Nordeas aktuella projekt handlar om ”Open banking”. Kortfattat innebär det att bankerna blir skyldiga att lämna ifrån sig uppgifter om sina kunders kontoinformation till andra aktörer, så att kunden kan använda externa tjänster för exempelvis betalningar.Det här ligger några år fram i tiden. – Vi förbereder oss för detta och har startat ett pilotprojekt. Genom en utlysning fick vi in 700 utvecklare som ville vara med och utveckla nya tjänster som kan användas av våra kunder. Av dem har vi valt ut 20 som deltar i piloten, sa Sophia Wikander.

Anna-Lena Wretman - Enkelheten gör Swish så populärt

Vem har Sveriges roligaste jobb? Jo, vd:n för Swish, tror hon själv i alla fall. Skälet är att tjänsten är otroligt populär hos svenskarna.

Anna-Lena Wretman är egentligen vd för Getswish, namnet på det företag som driftar betaltjänsten Swish. Getswish ägs av tio svenska banker.

Swish behöver ingen presentation – nästan alla känner till vad det är, även de fåtal som inte använder tjänsten. Och folk älskar det. Efter fem år tillkommer fortfarande 80 000 användare i månaden.

Det är enkelheten som gör det. – Egentligen är det inte Swish som utför betalningarna, det gör Bankgirot. Swish skickar meddelandet, förklarade Anna-Lena Wretman.

Ökning på lönedagar

Som kuriosa berättade hon att det sker en tydlig ökning i antalet betalningar med Swish på lönedagar. Det börjar redan några minuter efter midnatt och peakar vid lunch. Användarna är till största delen ungdomar mellan 19 och 23 år, samt deras föräldrar. Men hela 54 procent av 65-79-åringarna använder också Swish regelbundet.

– Det där med att äldre vill ha kvar kontanterna är en myt, konstaterade Anna-Lena Wretman.

Hur ser framtiden ut för Swish?

Enkelheten kommer man aldrig att tumma på. Tjänsten kan rentav bli ännu enklare. Betalningar med QR-kod som godkänns i mobilen ligger i korten. Eller betalning genom att lägga mobilen mot en terminal. – Det kan också bli möjligt att skicka en vänlig betalningsbegäran via Swish till någon som har glömt att betala tillbaka för den där lunchen han lånade till. Autoswish till klasskassan och koppling till lojalitetsprogram är andra möjligheter, sa Anna-Lena Wretman.

Stort intresse från utlandet

Swish är en betaltjänst som bara fungerar i Sverige och har utvecklats här. Enligt Anna-Lena Wretman är intresset från andra länder enormt. – Men för att det ska ”flyga” behövs en EU-standard, sa hon.

Zélia Sakhi - Vägen till konsumenterna går via betalningarna

Framtiden har alltid varit svår att förutsäga – men nu är det omöjligt. Det slog Zélia Sakhi, kreativ chef på digitala innovationsbyrån Mobiento fast.

Hon har sin bakgrund inom Amazon, så hon lär veta. Företaget grundades 1994 och utvecklades till en gigant inom e-handel på bara några år. Zélia Sakhi själv tycks ha 2007 som början på sin tideräkning, det år då Iphone kom – och världen förändrades igen. Det kommer inte att dröja länge förrän konsumenter gör allt med sina smartphones, inte minst betalar. Ibland behövs inte ens den. Zélia Sakhi presenterade ett par fiktiva framtidsfigurer som är helt inne i IoT. Tvättmedlet är plötsligt slut, men det gör inget, för det går ut en automatisk beställningsorder – och betalningsorder samtidigt.

Finansiella analfabeter

– När ingen längre ser transaktionerna är risken stor att alla blir finansiella analfabeter, konstaterade Zélia Sakhi. Företag som tillhandahåller olika betallösningar kommer att vara de som i framtiden äger kundernas lojalitet, förutspådde hon. Konsumenterna kommer att välja detaljhandlare utifrån det bästa och bekvämaste betalsystemet. Så rådet till detaljhandelsföretag blev: Låt inte CMO (marknadschefen) äga kundupplevelserna! Det är betallösningen som avgör vad kunden väljer.

Hitta vägen till dina konsumenter med Svea Ekonomis betallösningar