Bostadsbrist trots byggboom


Bostadsbyggandet i Sverige är det högsta sedan miljonprogrammet avslutades 1974. Ändå är bostadsbristen skriande.

Det är svårt att komma in på bostadsmarknaden i hela Sverige. Vissa uppgifter gör gällande att 213 000 ungdomar ofrivilligt bor kvar hos sina föräldrar.

I år väntas omkring 74 000 nya bostäder börja byggas i Sverige, vilket är rekordhögt. Motsvarande siffra 2012 var 20 000. Men det är långt ifrån behovet, som är cirka 700 000 bostäder fram till 2025. Bristen på hyreslägenheter har tvingat de bostadssökande över till bostadsrättsmarknaden. Detta har skapat en press uppåt på priserna, vilket i sin tur har lett till att svenskarna är oroande högt skuldsatta.

Detta försöker politikerna dämpa genom lånetak, amorteringskrav och skuldkvot – regler som gör det svårare att ta bolån. Men det löser inte grundproblemet, tvärtom. I november förra året införde därför regeringen ett investeringsstöd för att bygga hyresrätter och studentbostäder. Ansökningarna är dock få, förutom i Malmö, där bland annat MKB har beviljats subventioner för att bygga 1 100 nya bostäder. I Stockholm stad är siffran 0 hyresbostäder och 243 studentbostäder.

Anna Granath HanssonForskaren Anna Granath Hansson på KTH har doktorerat på en jämförelse mellan tysk och svensk bostadspolitik.

Hon visar bland annat hur politikerna och industrin i Tyskland sätter upp gemensamma mål för byggandet.

Båda parter ansvarar för att målen uppnås på utsatt tid. På det sättet har man åstadkommit en bättre balans på bostadsmarknaden än i Sverige.

 

6 förklaringar till bostadsbristen

  • Kommunernas detaljplanprocess tar för lång tid, ofta decennier.
  • När kommunala bostadsbolag vill bygga har de svårt att hitta ett byggbolag som vill ta uppdraget.
  • Det är dyrt att bygga, vilket gör att unga inte har råd att välja nyproducerade lägenheter.
  • Sverige är ett av de länder där det är lättast att överklaga byggplaner. Nimby (Not In My Backyard)-grupper bildas snabbt.
  • Byggnormer försvårar, exempelvis bullernormen som många anser vara förlegad.
  • Hyresregleringarna, som har kritiserats av många, bland andra nationalekonomerna Assar Lindbeck och Klas Eklund.

Källor: DN, Boverket, Byggindustrin, DI

Published in category Kunskap