Sweden
Logga in

Var finns våra pengar när vi inte ser dem?

Publicerad onsdag, 31 oktober 2018 16:25Kunskap

Pengar håller snabbt på att bli något väldigt abstrakt. När allt färre svenskar vet hur nationens sedlar och mynt ser ut, finns det anledning att fundera över var pengarna egentligen finns.

Svenska folket har kommit längst i världen med att byta ut sedlar och mynt mot betalkort, enligt uppgifter från Riksbanken. Samtidigt används pengar fortfarande enligt urgamla principer. Är pengarna slut på kontot, går det inte att handla mer – såvida man inte lånar. Så var det tidigare, och så är det nu.

Men frågan är: Om inte pengarna finns i plånboken – var finns de då?

Det enkla svaret är: I datorerna. På banken, hos pensionsbolagen, hos fondbolagen, hos Euroclear. Ibland ligger de i ”floaten”, det vill säga de flyter mellan bankerna eller mellan dig och banken. I floaten genereras ingen ränta till dig, men banken kan placera pengarna och få ränta för dem.

Låt oss bena upp frågan om var pengarna finns. För dig som har lönekonto är det ganska enkelt: Din arbetsgivare sätter in pengar på ditt konto i banken, som förvarar pengarna. Med det menas att summan registreras i en dator, sen kan banken använda pengarna hur den vill, tills du gör ett uttag – troligen i form av ett kortköp.

Sparpengar på konto fungerar på samma sätt. De blir till siffror, i ett konto med ditt namn på, i en dator. Men banken använder pengarna hur den vill, tills du gör ett uttag, antingen när du gör ett kortköp eller när du placerar om pengarna.

Pensionspengar då? Där ser det lite olika ut. Som löntagare betalar din arbetsgivare in 16 procent av lönen till staten. Dessa pengar är avsedda för den allmänna pensionen, minus en summa som avsätts till AP-fonderna, som fungerar som buffert inför dåliga tider.

Inga pengar sparas till din personliga allmänna pension, utan de går rakt in i statskassan. Delvis används pengarna då till dem som är pensionärer i dag. När det en gång blir din tur att få ut pensionspengar, kommer dessa på motsvarande sätt att tas ur statskassan.

Premiepensionen fungerar annorlunda. Till den betalar din arbetsgivare in 2,5 procent av din lön, och du får placera pengarna i fonder du själv väljer. Det är samma typ av fonder där du kan placera din tjänstepension. Den betalas in av din arbetsgivare eller av dig själv – fast inte till staten, utan till ett pensionsbolag som förvarar pengarna åt dig.

Men under tiden fram till pensionen, var finns dessa pengar?

–      Fondbolagen måste enligt lag ha ett förvaringsinstitut för sina kunders tillgångar. Förvaringsinstituten är i princip de stora bankerna. Dessutom är pensionsbolagen skyldiga att ha tillgång till mer pengar än de är skyldiga sina kunder. Allt detta är hårt reglerat i lag.

Det säger Tomas Granström, delägare i Försäkringsrådgivarna i Stockholm. Det är ett oberoende företag som sedan 30 år hjälper privatpersoner och företag att välja pensionslösningar.

Tomas Granström
Pensionsbolagen är skyldiga att ha tillgång till mer pengar än de är skyldiga sina kunder.

Tanken med lagen är att kundernas tillgångar – som en säkerhetsåtgärd – ska förvaras skilt från det fondbolag som förvaltar pengarna. Om ett fondbolag går i konkurs, påverkas inte sparpengarna, eftersom de ägs av spararna.

Hur mycket du får ut när du går i pension bestäms av hur det har gått för fonderna.

När det gäller så kallad traditionell försäkring, alltså där pensionsspararen har uppdragit åt ett pensionsbolag att sköta förvaltningen, ser det lite annorlunda ut. Då väljer du inte själv fonder, utan bolaget bestämmer var pengarna ska placeras. Det kan vara i fonder, fastigheter, aktier och obligationer. Investeringsbesluten fattas inte för dig personligen, utan alla sparkunders pengar hamnar i en gemensam ”påse”. När du går i pension vet både du och fondbolaget precis hur mycket du ska ha ut – nämligen det du har satt in plus en garanterad ränta. Har förvaltningen gått bra kan du få ut mer än den garanterade räntan.

Om man köper enskilda aktier, var finns de? De flesta har uppfattningen att de ligger i en depå på banken. Och det stämmer. Men de är också registrerade hos ett värdepappersbolag som heter Euroclear Sweden (tidigare Värdepapperscentralen). Euroclear Sweden ingår i sin tur i den internationella koncernen Euroclear som har säte i Bryssel, och som i sin tur ägs av banker och finansinstitut i Europa och USA.

Låt oss gå tillbaka till de vanliga pengarna, de som ”ligger” på bankkorten. Vem garanterar att de verkligen är där? Det gör banken, och i Sverige är alla banker privatägda.

Fysiska sedlar och mynt är garanterade av Riksbanken, sedlarna är till och med signerade av riksbankschefen. Riksbanken har fysiska pengar ”på lager” samt ett kontanthanteringskontor i Broby i Skåne. Dessutom har Sverige en guldreserv på totalt cirka 10 000 guldtackor, värda omkring 43 miljarder kronor. Hälften förvaras i Sverige – exakt var är inte känt – och av den andra hälften finns det mesta i London och resten är spritt på flera länder som Kanada, USA och Schweiz.

För ett par år sedan såg Riksbanksdirektören Cecilia Skingsley att det kan finnas ett behov av en svensk elektronisk valuta, som liksom sedlar och mynt är garanterad av Riksbanken. Så hon lanserade idén om en e-krona.

(I dagarna har PRV slagit fast att "e-kronan" inte går att varumärkesskydda. Det innebär att Sveriges elektroniska valuta eventuellt får ett annat namn när den lanseras, fortsättning följer.) 

I oktober i år höll Riksbanken en presskonferens för att berätta hur långt man har kommit. Då meddelande projektledaren Eva Julin att Riksbanken nu tänker försöka bygga en teknisk lösning för e-kronan och ta fram förslag på de lagändringar som krävs.

Vid presskonferensen var Eva Julin noga med att påpeka att e-kronan inte har några likheter med bitcoin och andra kryptovalutor. Dessa är inte garanterade av någon stat och används just för att de inte kan spåras.

Mer bra lästips

Oroar du dig för boräntorna?

Många låntagare är rädda att boräntorna ska sticka iväg, men experterna tror inte på några stora uppgångar. Men du bör ha koll.

Så sparar du smartare - tips från hjärnforskaren

Har du svårt att hålla sparlöftet? Det kan bero på att dina hjärna motarbetar dig. Få tips från hjärnforskaren.