Hjärnfondens arbete gör skillnad

Forskningen räddar liv och ger livskvalitet till många

Publicerad | Kunskap

Mellan dina öron finns en fantastisk grå klump på drygt ett kilo. Denna klump formar dina tankar, känslor och lagrar dina minnen. Den styr faktiskt allt som händer i din kropp. Men ibland blir det knas.

Många har en anhörig som lider av demenssjukdom som Alzheimers som i hög grad påverkar familjen runt omkring. Andra drabbas av obotliga sjukdomen ALS eller av stroke. Stressrelaterad psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är annat som hjärnan är inblandad i.

Svea Ekonomi väljer varje år att ge en julgåva till en etablerad organisation som gör stor nytta för många. Förra året blev det alltså Hjärnfonden.

– Vi vill vara med och medverka till något som berör väldigt många, säger Lotta Reiman på Svea Ekonomi. Det känns bra att vårt bidrag till forskning kring hjärnans sjukdomar kanske så småningom hjälper till att hitta ett botemedel för till exempel ALS. Tidigare år har vi bland annat bidragit till Barncancerfonden genom Team Rynkeby, som genom olika projekt och cykellopp samlar in pengar till barn med cancer och deras familjer.

2018 delade fonden ut 83 miljoner kronor till forskning

Varje år delar fonden ut forskningsbidrag om minst 600 000 kronor i antingen ett eller två år till etablerade forskare inom neurovetenskap vid svenska universitet och högskolor samt stipendier om 300 000 kronor till forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. 2018 delade man ut sammanlagt drygt 83 miljoner kronor till forskning.

Fondens vetenskapliga nämnd består av 23 av landets främsta professorer och forskargrupper som representerar de sex största medicinska fakulteterna runtom i landet.

Ännu finns ingen bot för vanligaste demensjukdomen - Alzheimers

35 procent av forskningsbidragen de senaste åren har gått till forskning om neurodegenerativa sjukdomar, det vill säga sjukdomar där nervcellerna i nervsystemet långsamt bryts ned och förtvinar. Hit hör sjukdomar som ALS, Parkinsons och Alzheimers. Omkring 100 000 svenskar lider av den sistnämnda och än så länge finns ingen bot. Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Enligt professor Caroline Graff på Karolinska Institutet behöver denna forskning hela tiden mer resurser för att man på 30-40 års sikt ska nå framgång i att förstå de grundläggande sjukdomsorsakerna.

Fler spännande projekt är på gång

Parkinsons sjukdom drabbar oftare män och i dagsläget finns cirka 20 000 drabbade. Forskningen här fokuserar på behandlingsformer som stoppar eller bromsar själva nervcellsnedbrytningen. Även transplantation med nervceller som erhålls från stamceller kan bli en intressant framtida behandlingsform. För närvarande stödjer Hjärnfonden ett lovande projekt vid Lunds universitet där man producerar stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom.

Ett annat lovande projekt i Umeå testar nya läkemedel mot ALS. Tomas Brännström, professor vid Umeå universitet är en av dem som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Hans forskning handlar om orsakerna till ALS och syftet är att på sikt hitta nya behandlingssätt.

– Sjukdomen börjar oftast med en förlamning, vanligen i ett ben, som efterhand omfattar större och större delar av kroppen. Vi är intresserade av att förstå hur den här spridningen sker. Är det vissa celler som är känsligare än andra eller är det någon form av komponent som sprider sig från en cell till en annan cell genom nervsystemet? Vi tror på det senare och har hittat en sådan komponent, säger Thomas Brännström.

Sjukdomar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår

Lars Olson har ägnat över 50 år åt hjärnforskning. Under åren har han hunnit med att bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tråkigt nog har han även blivit expert på resursbrist som är ett ständigt problem för hjärnforskningen. Hjärnforskning är dyrt och beroende av avancerad teknik.

– Sjukdomar i hjärnan utgör nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår och 35 procent av hela sjukdomsbördan i Europa. Sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar kostar samhället mer än både cancer och hjärt-kärlsjukdomar, säger Lars Olson.

Hjärnfonden helt beroende av gåvor

Hjärnfonden samlar alltså in och fördelar pengar till forskning och information kring hela hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar, och är helt beroende av gåvor och testamenten från privatpersoner och företagssamarbeten.

– Vi är mycket tacksamma för stödet från Svea Ekonomi. Gåvan bidrar till forskning och kunskapsspridning som på sikt kommer att rädda liv och göra att fler människor får bättre livskvalité. Det är fantastiskt med företag som väljer att göra skillnad på det här sättet, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Vill du veta mer eller vara med och bidra?

Läs mer på Hjärnfondens webbplats 

Publicerad