Arbetsplatsen där frisktalen gick genom taket

Publicerad | Kunskap

Hur får man ner ohälsotalen – på riktigt? På Arbetsförmedlingen Kundtjänst Karlskoga finns svaret. Där har antalet sjukdagar gått ner från 14 procent till 4,85 procent på tre år. Så här gick det till.

Arbetsförmedlingen Kundtjänst Karlskoga är inget vanligt kontor, utan här har de anställda ett nationellt uppdrag att förenkla och förbättra kommunikationsvägarna mellan arbetsgivare och arbetssökande. Antalet anställda är cirka 100. År 2015 var ohälsan, mätt i antalet sjukdagar i procent av arbetstiden, hög på arbetsplatsen. De anställda var borta från jobbet 13–14 procent av arbetstiden, alldeles för mycket. Att detta kostade pengar förstod alla.

Ledningsgruppen på arbetsplatsen beslöt att ta tag i saken. Systematiskt började Charlotta Edenvik, Marie Casco och Monica Roxne sätta sig in i vilka insatser som behövdes för att främja hälsa, så att de anställda kunde vara mer på jobbet.

– Vi ville ha ett systematiskt arbetssätt. Så vi kartlade vilka konkreta åtgärder som kan vidtas på en arbetsplats och såg över vilka stödresurser vi hade i form av företagssjukvård, HR-partner och så vidare, säger Charlotta Edenvik.

Många orsaker till sjukfrånvaro

De upptäckte snart att sjukfrånvaron hade många olika orsaker. En del var rent arbetsrelaterat, men problem i privatlivet hade också smugit sig in och påverkat arbetet. För att bena ut det och se vad en arbetsgivare kan göra, tog man hjälp av Previa. Precis som företagssköterskan Maria Åhrlin berättar i artikeln intill är rörelse på jobbet en viktig del.

– Vi systematiserade arbetsmiljöarbetet genom att till exempel erbjuda regelbundna hälsosamtal och ha löpande uppföljningar kring sjuktal. Utöver det pratade vi om att stå och jobba en del av tiden, erbjuda korta rörelsepass som går att göra utan att byta om, till exempel stretching, sittgympa, qigong och mindfulness, men också rejäla kettlebellpass i gymmet, berättar Marie Casco.

Viktigt med motiverade medarbetare

De tre cheferna har också jobbat mycket med det mentala, det vill säga att få medarbetarna motiverade och engagerade i verksamheten. Utgångspunkten var friskfaktorer, det vill säga vad som fungerade bra på arbetsplatsen, snarare än problemen.

Artboard Created with Sketch.
Monica Roxne
Vi ville visa att det inte bara är cheferna som driver verksamheten.

– Vi vill visa att det inte bara är cheferna som driver verksamheten. Så vi ber medarbetarna att komma in med önskemål om till exempel arbetsrutiner och ber dem berätta vad de anser borde förbättras. De har ju även eget ansvar för att planera och genomföra möten, berättar Monica Roxne.

Så fort något ska göras, diskuteras hur-frågan från en rad olika vinklar. Exempel på sådana vinklar är: Hur ska medarbetarna inkluderas, hur ska ansvaret delegeras, hur kan rörelse inkluderas i processen.

– Det är vår röda tråd, så tar vi tillvara våra medarbetares kompetens och engagemang, säger Charlotta Edenvik.

Medarbetarnas kunskap utanför själva jobbet tas också tillvara. De flesta har ju något fritidsintresse som kan komma till nytta. Därför kan medarbetarna ibland själva vara samtalsledare, qigonginstruktörer och hälsoinspiratörer.

All förändring kan möta motstånd

Det var lite trögt i starten, medger de tre sektionscheferna. Alla medarbetare tände inte omedelbart på att diskutera sin livsstil och börja träna på arbetstid. Så man införde prova-på-tillfällen då alla fick testa de olika korta rörelsepassen, och då lossnade det. Störst gensvar gav möjligheten att få träffa företagssköterskan. Den första tiden var alla hennes tider bokade. Och samtalen med henne ledde till ett större intresse att utnyttja möjligheterna till fysisk aktivitet och andra livsstilsförändringar.

Artboard Created with Sketch.
Charlotta Edenvik
För att komma tillrätta med höga sjuktal, behövs en hel palett av insatser.

Vad har allt detta kostat arbetsgivaren?

Det kostar en slant att anlita en företagshälsovård, det går inte att komma undan. Men alla aktiviteterna är billiga, eftersom de leds av de anställda själva – något som sannolikt dessutom höjer effekten. Men totalt sett har insatserna betalat sig väl, eftersom sjuktalen har sjunkit så kraftigt. Eller som Charlotta Edenvik säger:

– En ståmatta kostar 1 200 kr att köpa in. Det är liten kostnad jämfört med vad en sjukdag egentligen kostar.

Inte nog med att sjukfrånvaron totalt har minskat. De tre cheferna har också följt orsakerna till frånvaron och kan nu konstatera att de psykiska orsakerna till sjukfrånvaro har minskat markant. En annan god bieffekt är att personalomsättningen har gått ner. Folk trivs helt enkelt bättre nu.

Vad är det för ROI på en promenad?

Hela den här artikeln har kommit till efter ett mail från en läsare av Update, som ställde frågan: Vad är det för ROI (Return of Investment) på en promenad? Charlotte Edenvik menar att frågan är mer komplicerad än så.

– Det är alltid bra att börja med en promenad. Men för att komma tillrätta med höga sjuktal, behövs en hel palett av insatser. Börja med det ergonomiska och gå vidare med det mentala. Väv sedan ihop alltsammans för att skapa rörelse, engagemang och tillit.

Så även om det är svårt att sätta en konkret ROI-siffra på en promenad så har de samlade insatserna hos Arbetsförmedlingen Kundtjänst Karlskoga lett till minskad sjukfrånvaro och lägre personalomsättning. En win-win för både arbetsgivare och anställda.

Publicerad