Spara

Så sparar du smartare - tips från hjärnforskaren

Spara
Med ränta på ränta växer dina sparpengar snabbare
16 maj 2018

Spara
Lär små barn om digitala pengar
7 september 2016

Spara
Så får du råd med semestern
19 augusti 2016

Publicerad

Har du svårt att lyckas med ditt sparande? Det beror på att din hjärna motarbetar dig. Ändra ditt sätt att tänka, så kommer pengarna att växa på sparkontot. Hjärnforskaren Stina Söderqvist berättar hur.

Beteendeekonomi är ett växande område. En av dem som forskar i ämnet är Stina Söderqvist, som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och nu är forskare på företagen Dreams och Moneymind.

– Vi vill att människor ska fatta rätt ekonomiska beslut, så att de kan nå sina drömmar. Det gör vi med en app, som hjälper användaren att sätta upp meningsfulla sparmål, säger hon.

I teorin är det enkelt att spara. Det är ju bara att sätta av en mindre summa varje månad för att så småningom ta ut en stor summa. I praktiken är det inte alls lätt. Det finns massor av fällor och frestelser under spartiden, som gör att man nallar av kapitalet eller missar att sätta in den där pengen när lönen kommer. En dyr AW för att fira att det är fredag – och vips är den månadens sparpengar förbrukade och drömmen om resan till Maldiverna ännu mer avlägsen.

Varför blir det så?

– Därför att idén "sätta av varje månad" enbart är rationell. Men när vi människor fattar beslut gör vi det inte bara på rationella grunder. Annat är minst lika viktigt. Som känslor och längtan efter snabb belöning . Din hjärna vill ha den snygga tröjan nu, hellre än att lägga undan pengar på ett sparkonto för någon abstrakt belöning i framtiden.

Vardagen är full av frestelser som ger direkta belöningar, och de tar över beslutsfattandet. Stina Söderqvist kallar detta för tankefällor, som finns inbyggda i den mänskliga hjärnan. Men om man känner till dem i förväg är det lättare att hantera dem, och fatta finansiellt hälsosamma beslut.

Det var det här som lockade Stina Söderqvist in på området hjärna/pengar.

– Hur finansiellt hälsosamma beslut man fattar beror mycket på hur man har vuxit upp, om det pratades ekonomi hemma till exempel. Här behövs en demokratisering eftersom privatekonomin har så stor påverkan på livet i stort. Det är väldigt stor skillnad mellan olika grupper i samhället, säger hon.

Så hur kan man lura sin hjärna, eller snarare lära den att vänta på en belöning?

Eftersom hjärnan inte bara agerar på rationella argument utan även på känslor, gäller det att sätta upp sparmål och ladda dem med känslor och gärna med gemenskap.

– Om du till exempel drömmer om en resa, gör dig en konkret bild av resan och känn hur du genomför den. När du då ser den där tröjan kan du bättre värdera om du verkligen vill köpa den eller hellre åka på resan. Ditt sparmål får då en mer rättvis chans.

Ett tips är att undvika ”triggers”, det vill säga låta bli miljöer eller situationer som frestar dig. Gå till exempel inte på stan om du inte vill shoppa. Detta blir allt svårare i och med e-handelsannonser, men det går att sätta datorn i ”dölj allt annat-läge” när du jobbar.

Ytterligare en idé är den här: När du blir lockad av något, sätt omedelbart in motsvarande summa på sparkontot.

– På det viset får hjärnan ändå sin belöning, i alla fall om en bild av målet dyker upp i telefonen när du har gjort insättningen, säger Stina Söderqvist.

Uppskjutardjävulen, som är så otrevlig i andra sammanhang kan här bli din vän. I stället för att tänka ”jag får aldrig mer spela nätpoker med kompisarna”, tänk ”jag gör det i morgon i stället”. Då brukar frestelsen ha svalnat.

Autogiro är en annan god vän. Chansa inte på att det finns pengar över i slutet av månaden. Se till att de skickas över till sparkontot automatiskt i stället.

– Anledningen är att hjärnan har väldigt svårt att skiljas från något den känner att den äger. Därför är det lättare att aldrig se pengarna, du hinner aldrig identifiera dem som dina, säger Stina Söderqvist.

Vill du spara hos oss på Svea Ekonomi? 

Det finns fler knep att ta till. Som att fatta det som Stina Söderqvist kallar kategoribeslut. Det innebär att du bestämmer att aldrig köpa kaffe latte på stan. Då slipper du fatta ett nytt beslut varje gång du går förbi ett fik. Eller inför tidsbegränsat köpstopp för allt utom mat och det nödvändigaste – det gör ofta underverk för ekonomin, samtidigt som du etablerar sundare finansiella vanor.

De här råden kan tyckas motsägelsefulla. Ska man skjuta upp köpbeslutet för att slippa känna panik över att aldrig mer få köpa svindyra praliner, eller ska man införa totalt köpstopp? Det beror på hur just din hjärna är funtad. Pröva dig fram!

Mänskliga hjärnor

Hur finansiellt hälsosamma beslut fattar Stina Söderqvist själv? Med ett skratt konstaterar hon att även hjärnforskare är utrustade med mänskliga hjärnor, och faller ibland i samma fällor som andra.

– Men är man medveten är det lättare att undvika dem. Jag tror att jag undviker de där småutgifterna och jag tar lunchlåda med mig till jobbet nästan varje dag.

Och så sparar hon till en Italienresa tillsammans med sina blivande reskamrater.

– Det är roligt att spara i grupp, jag ser vad andra lägger in och de ser vad jag sparar. Då är det lättare att hålla disciplinen och man blir peppad av varandra. Vi ska ju göra resan tillsammans.

Läs mer på www.getdreams.com. Stina Söderqvists kollega, kognitionsvetaren Elin Helander, har skrivit boken ”Hjärnkoll på Pengarna”, (Roos Tegnér 2017).

Vanliga sparmål

  • Resor
  • Eget boende
  • Kapitalvaror (bil, tv, båt etc)
  • Trygghet (buffertsparande)
  • Bröllop
  • Tatueringar
  • Sparande till barnen

Vanliga misstag som sparare gör

  • Missa hur viktiga vardagens småutgifter är (kaffe latte på stan)
  • Köpa saker man egentligen inte bryr sig om (ofta kläder)
  • Köpa saker för att grannen har
  • Drabbas av optimism bias, vilket gäller 80 procent av befolkningen
  • Handlar om att ha en övertro på sin ekonomi i framtiden. ”Jag kan nog åka på den där resan nästa år, även om jag sparar mindre den här månaden…”
  • Inte våga ta risk, det vill säga satsa på aktier, för det långsiktiga sparandet. Den som blir rädd att förlora sparpengar när börsen går ner kan göra misstaget att ta ut pengarna trots att lång spartid återstår. Då missar man framtida chans till uppgång.

Mer intressant läsning för din privatekonomi


 

Håll dig uppdaterad - prenumerera på våra nyhetsbrev


Publicerad