Delade meningar om skärpta utbildningskrav för mäklare

I dag sker utbildningen av nya mäklare främst i två former, där vanliga högskoleutbildningar omfattar två till tre år och den företagsfinansierade så kallade uppdragsutbildningen är tvåårig. Myndighetens förslag om skärpta krav gör bland annat gällande att alla mäklare framöver ska behöva en treårig utbildning och en längre praktik.

Stor oenighet råder nu bland annat kring finansieringsformerna för den längre praktiken och huruvida en kandidatexamen verkligen skapar bättre mäklare.

Olika intressen kring utbildningsformerna

– Det är tydligt att det finns olika intressen kring dessa varianter av utbildningsformer som utgör en skiljelinje för de olika ståndpunkterna. Fastighetsmäklarinspektionens ledstjärna är konsumentskyddet och att utbildningskraven säkerställer att mäklarna får den kompetens som krävs för att kunna utföra sitt viktiga arbete på bästa tänkbara sätt oavsett utbildningsform, säger Mari Gremlin, verksamhetsutvecklare och jurist på Fastighetsmäklarinspektionen.

Från FMI:s sida menar man att rollen som mellanhand som svenska mäklare har i dag kräver en ökad mognad som en längre utbildning kan bidra till.

– Med hänsyn till de ökande kraven på fastighetsmäklare på grund av tillkommande regler, två nya fastighetsmäklarlagar sedan utbildningskraven ändrades senast, ständigt tillkommande krav med anledning av penningtvättsregler och andra ändringar inom konsumentlagstiftningar samt det faktum att Sverige har Europas mest kvalificerade mäklartjänst ser FMI ett behov av krav på en kandidatexamen, säger Mari Gremlin.

Samtal mellan myndigheten, högskolor, universitet och bransch fördes under senvåren och kompletterande samtal och möten kommer nu att hållas under hösten.

Nya förslaget går ut på remiss under hösten

– FMI:s ambition är att nya förslag kommer att gå ut på remiss under hösten. Nya föreskrifter kommer förhoppningsvis vara på plats kort därefter. Sen krävs det övergångsregler för att de skolor som tillhandahåller utbildningarna ska hinna ändra i kursprogram och för att de studenter som påbörjat en utbildning ska ha en chans att slutföra dem på samma premisser som gällde när de påbörjade sin utbildning, säger Mari Gremlin.

Branschorganisationen Fastighetsmäklarförbundet var tidigare i år förhoppningsfull om att myndigheter, högskolor och bransch skulle vara samstämmiga när det kommer till förslagen om skärpta krav, redan innan sommarens implementering av den nya fastighetsmäklarlagen. Där tar man beskedet att diskussionerna fortsätter med ro.

– Vi är många aktörer med olika intressen i branschen. Jag ser det som positivt att vi är engagerade och att alla månar om vår bransch. Vi hoppas på konstruktiva möten under hösten som gör att vi landar i samförstånd, det skulle utveckla och stärka vår bransch, säger Jenny Stenberg, vd på Fastighetsmäklarförbundet.

Mäklarsamfundet skarp i sin kritik

Några som har riktat skarpare kritik mot myndighetens förslag är branschorganisationen Mäklarsamfundet. Där menar man att förslagen på nya utbildningsföreskrifter i hög grad drivs av myndighetens önskan att få bort uppdragsutbildningen – utan att på ett tillfredsställande vis kunna visa varför det är nödvändigt.

– Våra huvudsakliga invändningar är att myndigheten inte har visat hur tre års obligatorisk utbildning stärker konsumentskyddet och vad problemet med uppdragsutbildningen är. Man hänvisar till att det finns ett stort missnöje med fastighetsmäklartjänsten och att brister i utbildningen skapar risker för konsumenter i dag. Det är ett påstående som man inte har lyckats backa upp med empiri. Det borde väl vara ett hygienkrav att man kan belägga den problembild man målar upp, innan man börjar fundera på hur man ska lösa det, säger Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet.

På FMI menar man att myndigheten inte har någon anledning att visa på problem med uppdragsutbildningen. Där hävdar man att problemet snarare är att utbildningskraven i dag inte motsvarar det krav som ställs på dagens fastighetsmäklare.

– Om utbildningen framöver sker via uppdragsutbildning eller vanlig högskoleutbildning är inte FMI:s sak att avgöra utan vi kan endast ställa krav som gäller oavsett utbildningsform, säger Mari Gremlin, verksamhetsutvecklare och jurist på Fastighetsmäklarinspektionen.

Mäklarsamfundet säger å sin sida att man delar övergripande målsättningar med myndigheten men att man ser att det finns betydligt mer effektiva vägar att nå dit.

– Vi står så klart bakom allt som leder till stärkt konsumentskydd, men vi ställer oss frågande till om författandet av en kandidatuppsats kan stärka konsumentskyddet. Trygga affärer kräver erfarna mäklare med professionell mognad. Uppdragsutbildningen har försett branschen med det, men nu vill myndigheten stänga den möjligheten, säger Joakim Lusensky.

Likvärdig utbildning viktigt anser FMI

FMI vidhåller dock att det är av vikt att alla fastighetsmäklare har en likvärdig utbildning.

– Utbildningen kan inte bygga på frivillighet då konsumenten, säljare och köpare, inte kan välja mäklare utifrån vilken utbildning mäklaren valt. Det är mer än 20 år sedan nuvarande utbildningskrav infördes och det har hänt mycket som gör att kraven ökat betydligt för den svenska fastighetsmäklaren. Att då anpassa kraven på utbildningen ser FMI som fullständigt naturligt, säger Mari Gremlin.

Mäklarsamfundet efterlyser ändå en möjlighet att behålla frivilligheten, och i stället ha mer långtgående fortbildningskrav.

– De mäklare som har gått en tvåårig utbildning står inte för en högre andel av utdelade disciplinåtgärder. Det juridiska ramverket och de krav som ställs på mäklare förändras med jämna mellanrum. Om man vill höja kunskaperna i kåren och se till att alla mäklare är uppdaterade på regelverket vore det betydligt mer effektivt med mer fortbildning i stället för en förlängd grundutbildning, säger Joakim Lusensky.