Stora bolån gör många svenskar sårbara

Innan Cecilia Hermansson började forska på Kungliga Tekniska Högskolan, var hon chefekonom på Swedbank. Hon har fortfarande kvar en deltidstjänst där.

Man brukar tala om att det finns en skuldbubbla i Sverige, och att det kan bli farligt för ekonomin om den brister. Vad tror du? 
– Jag vill hellre använda ordet sårbarhet. Som privatperson kan man tänka: Om räntorna skulle stiga, eller om jag förlorade jobbet eller om värdet på huset jag köpte för lånet plötsligt sjunker – hur klarar jag mig då?

Statistiken säger att skulderna hos den del av  befolkningen som har lån ligger på omkring 340 procent av inkomsterna. Är det allvarligt mycket? 
– Hälften av alla hushåll har inga lån alls. Och av den andra hälften är det många som har en betydligt högre skuldkvot än 340 procent. Det gäller framförallt höginkomsttagare i dyra områden i storstäderna. De är också mest sårbara om något skulle hända.

Nu talar politikerna om att införa ett tak för skuldkvoten på 600 procent. De har redan infört lånetak och amorteringskrav och diskuterar att sänka ränteavdragen. Vad får det för effekter? 
– Att  unga får väldigt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Allt det du räknar upp ovan har införts därför att det saknas  bostäder. Så i stället för att öka utbudet försöker politikerna bromsa efterfrågan för att dämpa priserna. Men resultatet blir att folk inte kan skaffa sig en bostad. Det är dåligt för tillväxten i hela Sverige.

Vad borde politikerna göra i stället, tycker du? 
– Om de sänker reavinstskatten, återinför fastighetsskatten och ser till att det byggs mer bostäder och då även hyresrätter, skulle de som bor i villor och bostadsrätter se det som lönsamt att flytta. Det skulle ge större rörlighet på marknaden.

Hur stor är risken för höjd ränta, arbetslöshet och prisfall på fastighetsmarknaden? 
– Räntan måste ju stiga någon gång, men det ser inte ut att bli snart. Arbetsmarknaden är god just nu, men bara för vissa grupper. Och vad gäller risken för prisfall på husmarknaden – om efterfrågan förblir hög hålls priserna uppe. Å andra sidan kan skuldkvotstak och amorteringskrav verka dämpande.

 
– Ser man till statistiken känns det inte bra. Huspriserna stiger nu med omkring 7-8 procent per år, och kreditgivningen med ungefär lika mycket. Normalt borde siffrorna ligga på 3-4 procent  Men bankerna kan inte sluta ge lån, då faller allt samman. Det är Riksdagen som måste stötta med att ändra skattesystemen och se till att byggandet ökar.

Är hushållen slarviga och tar för stora lån? 
– De flesta lånar till bostad. Det finns inte mycket som tyder på att de tar för stora konsumtionslån eller kontokortslån.

Räkna ut din egen skuldkvot
Så här räknar du ut din egen skuldkvot: Totala skulder/totala årsinkomster efter skatt. Snittresultatet för dem som har skulder blir ungefär 3,4. Det innebär att skulden är 3,4 gånger så stor som inkomsten, alltså 340 procent. Vissa ekonomer uppger att den genomsnittliga skuldkvoten i Sverige ligger på cirka 170 procent. Men då har de räknat med den halva av befolkningen som inte har några skulder  alls.

Observera att det här sättet att räkna inte tar hänsyn till tillgångar. Det innebär att om du har skulder på 2 miljoner på ditt hus, men huset är värt 6 miljoner, syns inte det värde som överstiger skulden i skuldkvoten.

Förändringar på gång
Regering och Riksbank anser att svenskarna har för stora skulder. De genomför därför förändringar för att bromsa skuldbördan. Här är några viktiga begrepp:

• Lånetak 
  Infört för några år sedan. Nya lån får inte överstiga 85 procent av bostadens värde. Resterande 15 procent måste du lägga in själv när du köper bostad.
  
  
• Amorteringskrav 
  Införs 1 juni. Nya bolånetagare måste amortera ner lånen till 50 procents belåningsgrad. Först ska lånen amorteras med 2 procent per år ner till 70 procents belåning. Därefter med minst 1 procent om året till 50 procent.
  
  
• Skuldkvottak 
  På diskussionsstadiet. I en intervju i Dagens Industri i maj, säger Finansinspektionens chef Erik Thedéen att hans utgångspunkt är skuldkvottak på 600 procent (skulden får inte vara högre än sex nettoårslöner). Men det kräver riksdagsbeslut.