Uppförandekod och ny lag ska korta betaltiderna

Under 2018 bildade ett antal näringslivsorganisationer en förening, som förvaltar näringslivets Uppförandekod för att korta betaltiderna. Samtidigt vill nu regeringen sätta press på storföretagen att betala snabbare.

Betaltider.se är en förening initierad av näringslivsorganisationerna Sinf (Svensk Industriförening), FKG (Fordonskomponentgruppen), Företagarna, Almega och Innovationsföretagen. Till föreningen har ett antal storföretag anslutit sig, och har förklarat sig villiga att korta betaltiderna – alltså betala fakturor från sina underleverantörer i tid.

Betaltiderna är en hållbarhetsfråga

– Många storföretag har insett att det är en hållbarhetsfråga. En ansvarsfull styrelse ser över sina betalflöden mot sina underleverantörer och betalar dem i tid, säger Anna Winblad von Walter, bolagsjurist på Sinf.

De anslutna bolagen har formulerat en Uppförandekod som ser ut så här

• Små bolag (färre än 50 anställda och mindre än 100 miljoner kronor i omsättning): Köpande företag förbinder sig att betala den leverantör som så begär på max 30 dagar räknat från när korrekt faktura är mottagen.
• Mellanstora bolag (fler än 250 anställda och mer än 500 miljoner kronor i omsättning): Köpande företag erbjuder sig att betala den leverantör som så begär på 30 dagar räknat från när korrekt faktura är mottagen.
• Undantag: längre kontraktuella betalningsvillkor kan förhandlas om synnerliga skäl föreligger, såsom vid upphandlingar med leverantörer i olika storleksklasser eller upphandlingar där leverantörer från olika länder deltar.

Men det finns fallgropar i formuleringarna

Det lilla eller mellanstora företaget som kämpar med likviditeten hittar fallgropar i formuleringarna. Exempelvis ”Korrekt faktura”, kan vara svårt för ett litet företag att få till. Särskilt om det inköpande företaget avstår från att larma om att något är fel, utan lägger fakturan på hög.

– EU:s rekommendationer ger viss vägledning kring en hederlig hantering och transparens gällande företags betalflöden. Det är givetvis inte hållbart att dra på fakturor med hänvisning till att fakturan inte blivit helt korrekt utställd och att det då startas en ny tidsfrist utöver de avtalade betaldagarna, säger Anna Winblad von Walter.

Nya Uppförandekoden är ett stort steg framåt

Men Uppförandekoden är ändå ett stort steg framåt, menar Anna Winblad von Walter, eftersom det tyder på en insikt hos storföretagen. Numera finns en dialog med de stora företagen om hur de tar sitt ansvar i frågan. De företag som har anslutit sig till Uppförandekoden har åtagit sig att samarbeta med oss, vilket är positivt. Det finns också exempel på företag som har blivit intresserade av initiativet och själva kontaktat oss, säger hon.

– Vi arbetar långsiktigt med frågan och informerar såväl företag, styrelser, branschorganisationer och andra intressenter för att främja en god praxis i frågan.

Tidigare lagförslag kritiserades

Vore det inte bättre med en lag, så att det blev lika för alla och storbolagen inte gavs möjlighet att avtala om längre betaltider? Enligt ett förslag som lades fram 2013 skulle betalningsfrister längre än 30 dagar inte tillåtas. Förslaget skickades på remiss, men möttes av stark kritik från instanser som ansåg att en skärpt lag skulle försämra Sveriges internationella konkurrenskraft. Förslaget lades därför inte fram till Riksdagen.

På Näringsdepartementet har man i stället uppmanat näringslivet att hitta en självreglerande lösning, vilken sedermera blev Uppförandekoden om betaltider inom näringslivet. Uppförandekoden är näringslivets eget svar på att korta betaltiderna. Men för att den ska bli effektiv behövs ett instrument för att rapportera de faktiska betaltiderna. Betalningsindex, som produceras av Bisnode och som Update Företag publicerar fyra gånger om året, är ett sätt. Det visar hur snabba företagen är att betala sina fakturor i förhållande till förfallodatumen. Det fångar dock inte upp det faktum att småföretag ofta tvingas gå med på längre betaltider.

Nu kan ny lag ändå kan vara på gång

Därför vill Näringsdepartementet nu införa ett krav på rapportering av betaltider för att möjliggöra att följa utvecklingen i frågan över tid. Det innebär att företag med minst 250 anställda varje år enligt lag ska redovisa sina avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar. Då blir det möjligt att följa utvecklingen av betaltidsflödena, och se om det sker någon verklig förändring av betaldagarna.

Promemorian om ett rapporteringskrav av betaltider har varit ute på två remissrundor. Tillväxtverket och Bolagsverket har nu tillsammans lagt fram en rapport, ”Utredning av vissa frågor i anslutning till promemorian Krav på rapportering av betalningstider”, som visar hur en sådan lag skulle kunna utformas.

Utredningen innehåller också en hel del intressanta räkneexempel som visar vad man tror att storföretagen och småföretagen vinner respektive förlorar på de långa betalningstiderna.

Här är några fakta ur rapporten

• 172 miljarder kronor. Det är den summa som framräknats i rapporten som avser hur stora leverantörsskulder företag med mer än 250 anställda har till svenska SME.
• Genomsnittlig betalningstid från stora till små företag är i dag 33 dagar. Om den minskades till 30 dagar skulle det förbättra småföretagens likviditet med 780 miljoner kronor.
• Små och medelstora företag, SME, missgynnas på flera sätt av långa betalningstider: De får likviditetsbrist som medför finansieringskostnader samt hämmar anställningsbenägenhet och tillväxt. De får administrationskostnader för att hantera sena betalningar, och de får försämrad avkastning på sysselsatt kapital.
• Konkursrisken för SME ökar och konkurrenssituationen försämras.
• Mikroföretag är betydligt bättre på att betala i tid än storföretag.
• Ju större företag, desto större är leverantörsskulderna som andel av omsättningen.
• Kundfordringar som andel av omsättningen har större påverkan på likviditeten i små företag än i stora. Eller annorlunda uttryckt: Pengarna har ett större värde för små företag än för stora.

– Den kapitalbindning som sker på marknaden är ogynnsam för produktiviteten och tillväxten. Sverige bör implementera åtgärder för att följa upp de faktiska betaltiderna och rapporteringskravet som är under remiss ligger i linje med det, säger Anna Winblad von Walter.

Late payment-direktivet

Inom EU pågår också ett arbete för att korta betaltiderna. Ett exempel är det så kallade late payment-direktivet, som säger att offentliga upphandlare måste betala inom 30 dagar, och privata företag inom 60 dagar – med vissa undantag. I bland annat Frankrike och Nederländerna har man kompletterat direktivet med en Uppförandekod.