Vad gäller avseende fakturerings- och påminnelseavgifter?

I lagen sägs ingenting om att säljaren har rätt att ta betalt för att överlämna fakturan. En sådan rätt har säljaren först när parterna på ett eller annat sätt har träffat en överenskommelse om detta - redan innan fakturan upprättades. Bestämmelser om extraavgifter kan tas in i offerter, prislistor, avtal eller - i vissa fall - orderbekräftelser. Men det finns också andra vägar. Ett alternativ till faktureringsavgift kan vara att ta betalt för en kringtjänst, till exempel frakt- eller portokostnader. Köprättens huvudregler innebär att en säljare fullgör sina skyldigheter i sin affärslokal. Enligt samma avtal förväntas köparen fullgöra sina skyldigheter på samma plats. Lagstiftningen ger fordringsägaren möjlighet att ta ut påminnelseavgift vid högst ett tillfälle för en och samma fordran och då med högst 60 kronor. Förutsättningen för att man överhuvudtaget ska ha rätt att ta ut beloppet är att det vid avtalets ingång överenskommits mellan parterna att sådan avgift ska tas ut. Det räcker alltså inte med att först på fakturan skriva att avgiften ska tas ut. Fakturan är ju nämligen fordringsägarens tolkning av det bakomliggande avtalet och inte ett avtal i sig. Vad fordringsägaren bör göra för att få rätt att ta ut avgiften är att antingen i förhandlingarna med kunden inför avtalets ingående uttryckligen ta med en rätt att ta ut påminnelseavgift, eller genom att vid offertskrivningen eller avtalsskrivningen ta in en hänvisning till sina allmänna affärsvillkor, i vilka då rätten till påminnelseavgift skall ingå eller, när han fått ordern från kunden, svara med en orderbekräftelse i vilken bland annat hänvisas till möjligheten att ta ut påminnelseavgift.